|
Välkommen till ett avsnitt på temat Jungfru Maria - Himlens Drottning och de kvinnliga dygderna. Jag kikar närmare på kulten kring Jungfru Maria i såväl tidig- som medeltida kristendom. Den blir även ett besök i Akvitanien där den hövitska kärleken (Amour Courtois) växer fram under 1100-talet och bidrar till Maria-kulten. Här nedan kan du lyssna på min berättelse eller läsa ett sammandrag och se bilderna jag visar. Enjoy!
"Tidig medeltid från år 476 - 1000-talet präglas av hednisk vidskeplighet med amuletter och trollformler mot onda makter och otur. Kristendomen hade svårt att slå igenom i Europa där det sen länge praktiserades folktro och trolldom. Speciellt på landsbygden där hedniska riter och tro levde kvar långt efter att städerna antagit den kristna läran. Parallellt med tron på Gud (speciellt på helvetet och synden) så levde folktron med älvor, vatten och luftandar som ett naturligt sätt att se på världsordningen under hela medeltiden.
Under lång tid levde därför kristna ritualer, guddomar och helgdagar jämte besvärjelser, trollformler även för kyrkans män. Ibland hopblandade för att nå ut bland folket. Som den arketypiska jungfrufödseln i många tidiga religioner. År 431 sanktionerade Rådet i Efesos att Jungfru Maria var Guds moder. Som resultat spreds nu tidiga bilder och skulpturer av henne och barnet runt om i kyrkor och hon ingår sedan dess i den kristna läran. Hon blev en av de viktiga figurerna i kristendomens olika riktningar där hon förknippades med humanitet, lidande och bandet mellan Gud och människa. En del forskning menar att vi hittar hennes förlaga i Egypten och Gudinnan Isis med sonen Horus i knät. Den tidiga kristendomen återbrukade helt enkelt gudinnan Isis som ammade Horus och formade om henne till Jungfru Maria. Maria kulten var egentligen inte ny inom kristendomen utan hade pågått sedan de första evangelierna som även innehöll Maria Magdalenas evangelium. Men hennes evangelium glömdes och gömdes när Nya testamentet skulle skrivas. Till förmån för enbart de manliga apostlarnas evangelier. Det blev en maskulin religion av män, för män kan man förenklat säga. Boven i det dramat är Påve Gregorius I som på 500-talet utvecklade Kristendomens syn på kvinnan som antingen hora eller madonna genom att etablera Maria Magdalena som en sköka och Maria som Jesu Mor och samtidigt den eviga oskulden med de kvinnliga dygderna. Ett hopkok av många olika religösa och förhistoriska läror som fortplantades genom seklerna. Maria Magdalena fick axla rollen som fresterskan, länkad till Eva som lockade Adam ur paradiset. Vanliga kvinnor kom att identifieras med antingen horan eller madonnan. Den ena en fresterska och den andra onåbar och obefläckad. Oavsett vilken, så var det bäst att män höll sig en bit bort ifrån båda. Varje söndag gick man till kyrkan för att höra prästen förkunna att kvinnan var porten till helvetet och att Jungfru Maria var Himlens drottning. En syn som etablerades av kyrkan med stöd av adeln under högmedeltiden 1000 -1300. Maria syns ofta i västerländska kyrkor sittande på Vishetens tron med barnet i knät. Besjungen och beskriven som Kristi brud, Himmelsk drottning och mänsklighetens förespråkare. Maria-kulten var som starkast i Frankrike där kyrkorna ofta tillägnades “Notre Dame.” Mariakulten under medeltiden fick en boom genom den framväxande Riddarkulten med Amour Courtois - Höviska kärlekskulturen Courtly Love i sydvästra Frankrike. Förlagan var den arabiska kulturen, poesin och filosofin som importerades genom handel, krig och Korståg. Marias ställning var stark inom Islam. Amour Courtois var en romantisk poesi med hederskodex som upphöjde kvinnan till dyrkan. Den Höviska kärlekskulturens poesi innehöll en dam, vanligtvis gift men alltid på något sätt otillgänglig, som blev föremål för en ung adlig riddares hängivenhet, service och självuppoffring. Den mest kända av dessa berättelser Arthursagan, om Lancelot och Guinevere, hustrun till hans bästa vän Kung Arthur. Den främsta företrädaren för den Höviska (kommer från hov) kärlekskulturen var William IX, Hertigen av Akvitanien (1071-1127). Han var en av de stora trubadurerna men även far till en av medeltidens mest inflytelserika kvinnor - Eleanor av Akvitanien, drottning av Frankrike och England (1122-1204) som utvecklade och förädlade den Höviska kärlekskulturen vid sitt hov med regler för uppvaktning och förförelser. Den Höviska kärlekskulturen var helt fri från äktenskapet, som mer såg som ett ekonomiskt kontrakt mellan man och kvinna, familjer och släkter. Den här svärmande poesin satte kvinnan på piedestal och spädde på medeltidens Maria-kult. Hon var ren, utan synd och den perfekta modern att dyrka och tillbe: Hail Mary/ Ave Maria. Hennes tecken var VV (Virgo Virginum) och AM som i Ave Maria. Så kyrkor och mängder av helgedomar fylldes av statyer och bilder av Maria med Jesusbarnet. Man ristade hennes initialer i väggarna. Kvinnor bad till henne för beskydd och fertilitet. Man skänkte sina smycken, ringar, broscher, kronor till dessa helgonstatyer. Korsriddare stred för henne och återvände med reliker och amuletter som användes vid bön för beskydd mot sjukdomar och farsoter. På deras vimplar syntes jungfruns symboler: Fleur de Lis, Rosen och Liljan. Så genom korstågen till heliga landet fylldes den katolska kristendomens kyrkor och mängder av helgedomar av reliker, ikoner, statyer och fresker av Maria med Jesusbarnet. Man offrade till jungfrun och delade hennes lidande. Under den Romaneska perioden 1000-1100 låg tyngdpunkten på hennes kungliga status för att senare under gotiken utvecklas mot en moderligare framtoning med barnet i centrum. Det är bland annat genom denna Mariakult och vördnaden för henne som Moder som vi idag firar Mors Dag. Ofta ser vi Maria krönt med en gyllene krona på huvudet som ett tecken på hennes rank som krönt till Himlens drottning. Och ibland ses hon med en enkel blomsterkrans utan eller med krona på medeltida bilder. Kransen är en symbol för enkelhet, anspråkslöshet och jugfrulighet. Den var vanlig under medeltiden som en gåva mellan unga par vid bröllop och festligheter och som ett offer till jungfru Maria. Maj månad firades stort som pånyttfödelsen genom att “Maja” och klä sig i blomsterkransar. Majfirande var en symbol för pånyttfödelsen, nytt liv och så även Jungfru Maria. Hennes färger var blå som himlen och ibland röd som blodet och köttet. Färger som symboliserade trohet, sanning och passion. Rosor och liljor blev hennes blommor. En legend från det det andra århundradet säger att när Marias grav öppnades för att visa att hennes kropp hade antagits till himlen, så var graven fylld av rosor och liljor. Konrad of Würzburg, den tyska medeltidsskalden skrev om Jungfru Maria: “You are a living paradise Of gloriously colored flowers.” ROSEN: symboliserar perfekt kärlek i sin form, doft och färg. Men de dolda taggarna påminner oss om offret i Jesus med törnekronan. LILJAN: Den vita Jungfru-liljan representerar renhet, kärlek och ödmjukhet. IRIS: Fleur de Lis med sin blå färg representerar den Marias trohet och den svärdlika formen representerar svärdet som genomborrar hjärtat. Korsriddarna och den Svarta Madonnan Dyrkan av den svarta Madonnan uppstod i Frankrike under tiden för korstågen då fascinationen för den Islamska kulturen var stor. En teori menar att den hebreiska Salomons Sång/ Höga visan 1:5 och speciellt textraden "Jag är svart och vacker." [Negra sum sed formosa] gav upphov till en kult av en Jungfrun med svart hy. Korsriddare importerade helt enkelt det svarta skönhetsidealet från Gamla testamentet, omtolkade sången och ersatte bruden i visan med Jungfru Maria. En annan teori menar att den svarta Madonnan härstammar från en Moder Jord gudinna, där svärtan representerar den feta, närings-fyllda jorden. Stöd för detta finns i bl.a. Artemis, Isis, Ceres m.fl som var svarta kärleks och fruktbarhets-gudinnor. Runt om i världen finns än idag en mängd svarta Madonna ikoner och skulpturer som dyrkas aktivt. Så, varför är det här viktigt? Jo, för att synen på jungfrun och skökan har präglat synen på kvinnligheten allt sedan dess. Och i ett senare avsnitt om just brudkronor kommer vi att möta jungfru Maria än en gång. Replay av mitt Facebook Live den 10 juni 2020
Vill du se sommarens Facebook Live direkt så sänder jag varje onsdag kl. 14.00 i mitt Facebook evenemang. Där finns även en replay att titta på. Till Facebook eventet >>
1 Comment
|
Britten Toftarp
|
RSS-flöde