“En krona må vara på ditt huvud, du må vara kysk i din åstundan ... Och prydd på det sättet skall du invänta din brudgum."
Brudkronan och kransen, som vi känner dem, kan spåras bakåt i historien till Heliga Birgitta som på 1300-talet fick ett påbud från Jungfru Maria (se ovan) att den jungfruliga bruden skulle bära en krona på sitt huvud vid bröllopet. Nu är översättningen från latinet lite osäker så det kan även tolkas som en brudkrans eller ett Lad, som kransen även kallades under Vikingatid och medeltid. Att stå KRONBRUD kom att bli statusfyllt hos allmogen genom historien och ingen beskriver det bättre än Selma Lagerlöf i romanen "Mårbacka". "Och fastän nästan all grannlåten var oäkta gods, så kan man nog förstå, att en bondbrud med stor, hög krona och bred blomkrans på huvudet, med en mängd mångfärgade pärlband om halsen, med brokigt sidenskärp och brokiga band omkring kjolen, med smyckade handleder och spännen i skorna var den grannaste syn man kunde få skåda. " I denna replay av ett Facebook Live från sommaren 2020, berättar jag historien om brudkronan, Grannlåtskronan, brudstassen och folkdräktens dräktsilver. Det blir en resa från medeltiden fram tills våra dagar. Häng med!
1 Comment
|
Britten Toftarp
|