Brudkronor, diadem och hårsmycken av trådslöjd - Kronmakaren
  • HEM
    • POLICYS
  • CV
  • PROJEKT
  • brudkrona
  • portfolio
  • Artiklar
  • BESÖKA
  • kontakt

Krokan – Ett klassiskt skådebröd för bröllop och kalas

18/11/2024

0 Comments

 
Bild
Foto: Hans Gustavsson, Public domain, via Wikimedia Commons
Krokanen, detta makalösa bakverk som nästan är mer konst än dessert, har en lång och fascinerande historia.  Krokanen är en ståtlig och anrik skapelse som under århundraden har varit en given del av bröllop, högtider såsom julen och andra festliga tillställningar som födelsedagar och jubileum.  Men varifrån kommer denna imponerande dessert, och hur blev den en symbol för fest och lyx? 
​Ursprung och tradition
Krokanens rötter går att spåra tillbaka till Frankrike under 1600-talet. Namnet "croquembouche", som betyder "knastrar i munnen" på franska, beskriver den unika konsistensen av karamelliserad mandel och socker som ofta pryder verket. Enligt legenden skall bakverket ha varit inspirerat av desserten från mellanöster som kallas "Tornen i paradiset".  bakverket blev populärt vid hovet hos Solkungen Louis XIV av Frankrike, där det blev en sofistikerad centerpiece vid bröllop och festligheter. 

I sitt ursprungliga utförande bestod krokanen av karamelliserade nötter, ofta arrangerade i intrikata former som pyramider, torn eller bågar. Med tiden började den dekoreras mer fantasifullt, med sockerglasyr, blommor och andra utsmyckningar. Under 1700- och 1800-talet blev krokanen ett måste på kungliga bröllop och fina middagar, och traditionen spred sig så småningom till övriga Europa och till allmogen som också började bjuda på krokan till bröllop och kalas.
Krokanen i Sverige
Krokanens intåg i Sverige kan kopplas till influenser från det franska köket som blev populära under 1700-talet, särskilt under Gustav III tid. Med en ökande fascination för det franska hovets lyx och kultur började svenska konditorer skapa sina egna varianter av detta festliga bakverk. Man  använde sig av mördegsplattor med torn av mandelmassa och äggvita som spritsades i snirkliga former som sammanfogades och dekorerades med kristyr och marsipanfigurer.

​Under 1800-talet var krokaner ett självklart inslag på stora bröllop och högtider i Sverige. De användes ofta som blickfång på dessertbordet och kunde vara formade som allt från slott och broar till hjärtan och ringar – en symbolik som passade särskilt väl vid bröllop.
​Krokanen på kungliga bröllop
Krokanens elegans har gjort den till en självklar dessert på många kungliga bröllop genom historien. Ett känt exempel är bröllopet mellan Sveriges kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia 1976. På deras bröllop dekorerades dessertbordet med en storslagen krokan, en hyllning till tradition och hantverk. Den imponerande skapelsen var formad som ett torn och dekorerad med sockerskulpturer och rosa blommor med ett brudpar på toppen.
Bild
Foto: Aftonbladet, Kungen och Silvia bakom en majestätisk krokan vid bröllopet 1976.
Krokanen idag
​Idag är krokanen kanske inte lika vanlig som på 1800-talet, men den dyker fortfarande upp vid speciella tillfällen – särskilt på bröllop där tradition står i fokus. Jag var på det fina och anrika Conditori Nordpolen i Vara (det måste du besöka) nyligen och frågade då om man fortfarande kunde beställa en Krokan till bröllop där? Jag hade fått veta att man förr alltid kunde beställa Krokan till bröllop och kalas hos dem. Kvinnan jag talade med berättade att de fortfarande bakade bröllopskrokaner till varandras bröllop och att man alltid kunde fråga om man var intresserad av att beställa. Men att det var ovanligt numera eftersom en krokan tar tid att baka och därför även kostar en hel del. 
Bild
Foto från Conitori Nordpolens egen bok där de bakat krokaner till beställning sedan starten 1903.
Krokanen och bröllopstårtan – Tradition och förvandling över tid
Krokanen och bröllopstårtan är två bakverk som delar plats på ett bröllop, men de berättar varsin historia om tradition, estetik och tidens gång. Medan bröllopstårtan som vi känner den idag är en relativt modern företeelse, har krokanen rötter som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och franskt hovliv. De är två olika delar i ett bröllop och de ersätter inte varandra. 
Krokanen har en speciell roll vid bröllop och serveras oftast som en höjdpunkt under festen. Den används både som en dekoration och som dessert och kan serveras på olika sätt beroende på traditioner och parets önskemål. Här är några vanliga tillfällen och sätt att servera krokan vid ett bröllop:

1. Som en del av dessertbordet
Krokanen placeras centralt på dessertbordet, ofta som en imponerande mittpunkt. Gästerna kan beundra den under middagen och fotografera  innan den "öppnas".

När: Efter huvudrätten, tillsammans med andra desserter.
Hur: Gästen bryter själva av bitar (ofta med hjälp av bestick) och tar för sig, eller så serveras små sektioner av personalen.

2. Istället för en traditionell bröllopstårta
I vissa fall ersätter krokanen den klassiska bröllopstårtan. Brudparet kan göra en ceremoniell "första biten" genom att bryta av en bit tillsammans.

När: Under tårtceremonin, vanligtvis efter middagen och innan dansen börjar.
Hur: Ofta används en hammare eller en speciell kniv för att knacka loss delar av krokanen. Krokanen är sammanfogad med karamell, som stelnar och blir hårt och sprött. Det krävs därför ett kraftigare verktyg för att bryta av bitar utan att förstöra hela konstruktionen. Att använda händerna direkt kan vara svårt och kladdigt, medan en hammare eller kniv ger kontroll och gör det lättare att dela upp bakverket.
​
3. Som bröllopets final
Vid bröllop som pågår sent kan krokanen vara ett spektakulärt inslag vid midnatt eller efter första dansen. Den lyfts fram som en avslutning på festligheterna och fungerar både som dessert och showpiece.

När: Sent på kvällen eller när dansgolvet tar en paus.
Hur: Serverad tillsammans med kaffe, dessertvin eller liknande.

4. Med individuell servering
I modernare varianter kan krokanen kombineras med en klassisk tårta och serveras som individuella portioner, där gästerna serveras en bit av krokanen och tårtan vid bordet.

När: Efter middagen, som en del av en formell dessert.
Hur: I små, eleganta portionsskålar.

Traditionens betydelse
Vid bröllop som följer äldre traditioner är krokanen också en symbol. Det sägs att den ska brytas av för att visa hur starkt äktenskapet är – utan att hela tornet faller samman. Att dela krokanen med sina gäster symboliserar gemenskap och kärlek.

Krokanen – en föregångare till bröllopstårtan
Innan den klassiska våningstårtan med vit marsipan och eleganta dekorationer blev en självklarhet vid bröllop, var krokanen ofta festens mittpunkt. Med sin tornliknande struktur och glittrande karamell var den en imponerande symbol för lyx och skicklighet. I Frankrike, där krokanen har sitt ursprung, var den en storslagen dessert som kunde formas till fantastiska konstruktioner – allt från slott till bågar och hjärtan.

Krokanens pyramidform, byggd av små bakverk som profiteroles eller karamelliserade nötter, hade även en symbolisk betydelse. Formen kunde tolkas som en representation av stabilitet och styrka i det äktenskap som skulle börja. Vid kungliga bröllop, som det mellan Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia 1976, kompletterade krokanen ofta en traditionell bröllopstårta, en påminnelse om dess roll som föregångare.
​Bröllopstårtans framväxt
Bröllopstårtan, i sin moderna form, började växa fram under 1800-talet. Den ärvde delar av krokanens symbolik men blev också en manifestation av romantik och renhet, inte minst genom sin vita glasyr. Flera av dagens traditioner, som att bruden och brudgummen skär den första biten tillsammans, växte fram samtidigt som våningstårtan blev populär.

I jämförelse med krokanens knapriga och karamelliserade konsistens erbjuder bröllopstårtan en mjukare och mer tillgänglig upplevelse för gästerna. Dess smak och fyllning kunde anpassas efter tidens mode – från smörkrämer och sockerkaka till moderna varianter med mousser och bär.
Vad är skillnaden mellan en Krokan och en ​Croquembouche?
Croquembouche
Croquembouche är ett franskt bakverk som traditionellt används vid bröllop och festliga tillfällen. Namnet kommer från de franska orden croquer ("att knastra") och bouche ("mun"), vilket syftar på den krispiga, knapriga karamellen som täcker bakverket. Här är några kännetecken för croquembouche:

Form: Croquembouche är en pyramidformad struktur som byggs upp av små profiteroles (eller små bakverk som är fyllda med kräm eller grädde) som sammanfogas med smält karamell. Formen är vanligtvis en storslagen, fristående tornliknande figur.

Karamell: Croquembouche är täckt med smält socker som stelnar till en hård karamell, vilket gör att bakverket får en glittrande yta. Detta karamellskikt håller ihop profiterolesen, vilket ger en både vacker och smakrik effekt.

Servering: Vid bröllop eller festliga tillfällen kan gästerna bryta av bitar av croquembouchen eller serveras små portioner. Det är ofta en imponerande dessert vid större festligheter och en symbol för lyx och hantverk.

Ursprung: Croquembouche kommer ursprungligen från Frankrike och är en mycket traditionell dessert där, särskilt vid bröllop och på nyårsafton.

Krokan - ett svenskt nationalbakverk
Krokan är en svensk variant av en liknande idé, men med sina egna traditioner och små skillnader:

Form: En krokan byggs upp av terasser av mördeg som fylls av sirliga bågar av spritsad marsipan till en tornliknande form. Men det kan även vara ymninghetshorn och andra föremål som stått modell för krokanen. Krokanen kan ibland vara en mer improviserad konstruktion och kan vara formad på olika sätt, beroende på design och hur den presenteras. Skillnaden är att krokanen ofta är mer som ett konstverk än en strikt strukturerad pyramid. 

Karamell: Precis som i croquembouche används karamell för att sammanfoga bakverken. Men karamellen används inte för att täcka krokanen på samma sätt som den knäckiga Croquembouche. Däremot kan den användas för att skapa färgade fönsterliknande effekter i krokanen.

Servering: Krokanen serveras ofta som en central dessert på bröllop och fest, där gästerna kan bryta av bitar själva. Den kan vara en del av dessertbordet eller en huvudattraktion . 

Ursprung: Krokanen har sina rötter i franska croquembouche, men har anpassats och fått en tydlig svensk prägel, särskilt genom att vara mer flexibel i form och dekoration. Den var populär vid svenska bröllop och festligheter ända fram till 1980-talet. Numera är den ett mer unikt och väldigt exklusivt inslag på bröllop och kalas.

Jag har själv aldrig sett en krokan i verkligheten och än mindre smakat på en.  Men tänk om fler vågade sig på en klassisk krokan till bröllop och kalas. Jag hoppas i alla fall och jag någon gång får komma på ett kalas med Krokan!

Vill du prova att baka en krokan? Här hittar du ett recept.

Bild
Bild på en klassisk fransk "Croquembouche" AI genererad med Chat GPT
Recept för en klassisk  "Croquembouche"
Att baka en krokan kräver både tid, tålamod. Här är ett recept om du vill prova.
Ingredienser till profiteroles:
  • 2,5 dl vatten
  • 100 g smör
  • 2 dl vetemjöl
  • 3–4 ägg
Fyllning:
  • 3 dl vispgrädde
  • 1 msk socker
  • 1 tsk vaniljsocker
Karamell:
  • 2 dl socker
  • 1 dl vatten
  • 0,5 dl glukossirap
Så här gör du:
  1. Profiteroles: Börja med att koka upp vatten och smör. När det bubblar, rör snabbt ner mjölet tills det blir en smidig deg. Tillsätt äggen ett i taget. Spritsa ut små bollar på en plåt och grädda i 200 °C i cirka 20 minuter.
  2. Fyllning: Vispa grädden fluffig med socker och vaniljsocker. När profiteroles har svalnat, fyll dem med grädden.
  3. Karamell: Värm socker, vatten och glukossirap tills det blir gyllenbrunt. Doppa toppen av varje profiterole i karamellen och börja bygga en pyramid.
  4. Dekoration: Avsluta med sockerspinn eller kanske några ätbara blommor.
​Profiteroles är ett franskt bakverk som består av små, luftiga bollar gjorda av pâte à choux (en slags skållad deg). De bakas i ugnen tills de är gyllene och ihåliga, vilket gör dem perfekta att fyllas med olika godsaker. Ofta fylls profiteroles med vispad grädde, vaniljkräm eller glass och toppas med chokladsås eller karamell.

Namnet kommer från det franska ordet profit, som ursprungligen syftade på små belöningar eller njutningar.  Profiteroles används ofta som byggstenar i en krokan, där de sammanfogas med karamell i ett dekorativt torn.
Veta mer?
På TV4s Youtube-kanal kan du se 49 sek kort historia om Krokanen
Allt du inte visste om Sveriges nationalbakverk — krokanen, Sveriges Radio
​Bröllopsguidens artikel om Krokanen
Krokanfragment 
Fredriks fika med ett annat krokanrecept

Exploring the Extravagance of Croquembouche

​Den här artikeln är skriven som ett samarbete mellan mig och Chat GPT.
0 Comments

Myrtenkronan - en kärlekshistoria

5/3/2022

2 Comments

 
Bild
Myrtenkrona ur Upplandsmuseets samlingar. Källa: Digitalt museum
"Bröllopsdagen var äntligen inne och brudarna skulle klädas. Att de just bett Paula hjälpa dem, berodde mindre på att de tilltrodde henne någon särskild skicklighet än därpå att de tyckte så mycket om henne. Hon var vänlig och snäll, och fastän hon i dag föreföll snarare något bedrövad, tyngde hon icke ned någon. Nu stod hon framför bordet, där två små myrtenkronor lyste mörkt gröna. De hade beställts i Stockholm, och Paula tyckte att de voro förtjusande. Stellan som hade svårt att hålla sig från rummet hade nyss varit inne och sett på dem. Men han hade inte delat Paulas åsikt.

-
Det skulle varit kronor av rubiner och andra gnistrande stenar, hade han sagt och spärrat upp munnen. Brudkronor skola vara något sagolikt, något skimrande över alla gränser. De här små gröna bladen är jag rädd för ha löss på sig. De se faktiskt ut som om de hyste en massa ohyra." Ur bröllop på Ekered av Agnes von Krusenstierna

Jag klär inte myrtenkronor, men ibland har jag fått den frågan faktiskt. Just nu är brudkronan av Myrten omodern men när min mamma och pappa gifte sig på tidigt 60-tal så var den fortfarande i bruk som en liten grön brudkrona ovanpå en vit slöja. De var ofta gjorda av enkel järntråd i en klassisk liten prinsess-modell alternativt en sluten krona av kunglig form. Det var ett florist-jobb att klä en myrtenkrona av hundratals små väldoftande gröna blad som virades fast på ställningen till en grön liten krona.​
Myrten växer vilt i buskar runt medelhavsområdet där en småbladig variant använts i brudkronor genom historien. Jo, för det är en väldigt gammal tradition att bära myrten vid bröllop. Att bära en brudkrans av myrten hittar vi hos såväl antikens Grekland, som -Rom och inom Judendomen. Myrten var en symbol för kärleksgudinnan Afrodite som hon hette i Grekland och Venus som hon hette i Rom. Så i dessa länder blev det under antiken vanligt att bära just myrtenkransar under bröllopsceremonin och vid banketter eller för att visa kunglig status. Men myrtenkransen föregicks av kransar av  Mejram som bars i bl.a. Romarriket århundradet före kristus. Mejram var en hyllning till äktenskapets beskyddare och gudarnas drottning Juno i det antika Rom. Lite senare efter kristus, började man även att använda Venus-örten Myrten (kärleken) samt Rosmarin (minne och trohet) i sina brudkransar.

Myrten blommar i små vita blommor och sätter sedan smakfulla bär som kan användas i mat och parfym m.m. som till exempel i forna Egypten där den odlades och användes som väldoft. 
Bild
Brudmyrten - Myrtus communis

Bild
Andrea Appiani, 1796, Josephine som Venus med myrtenkrans
Intressant är att i mellaneuropa så använde man Rosmarin vid bröllop ända till 1500-talet då den började ersättas med Myrten. Till Sverige kom Myrten genom klostren och deras trädgårdar där örter odlades i Maria-trädgårdar. I kristendomen tog gudinnorna Afrodite och Venus Jungfru Marias gestalt och myrten blev inom kristendomen även en symbol för dygden medkänsla som förkroppsligas i just Maria.

Under 1600-talets senare hälft blev den en populär växt i svenska orangerier. Från 1810 finns ett bevarat protokoll om Myrten i orangeriet på Gunnebo Slott strax utanför Göteborg.

Under empiren och utgrävningarna av Pompeji och Herculanum så kom myrten i brudkransar och buketter på modet igen. Man vurmade för de klassiska idealen med den franska kejsaren Napoleon och kejsarinnan Josephine av Frankrike i 
spetsen. Man tog efter såväl smycken som kläder från antikens Rom, diadem och kaméer kom på modet tillsammans med myrten och apelsinblom som använts vid medelhavet till bröllop och fest.

I vårt svenska kungahus har alla kungliga brudar sedan 1905 använt myrten från en planta som numera står på Ulriksdals slott (tidigare på Sofiero Slott) och en planta som finns i det danska kungahuset i Köpenhamn än idag. Myrten i kungliga sammanhang förekommer i såväl brudbuketten som en liten kvist instucken mellan diademet och slöjan.

 "När myrten blomstrar vissnar bruden, när myrten vissnar blomstrar bruden" (gammalt svenskt talesätt)

I folkliga lager fick myrten i brudkronan ett genomslag redan under 1800-talet i Sverige då började den gamla traditionella brudkronan från kyrkan gå ur modet hos allmogen och man tog efter adelns- och borgerskapets mode med myrten i kronan. Nästan alla mödrar hade en myrtenplanta i fönstret inför dotterns bröllop men ibland tiggde man ihop myrten till kronan eller fick den av brudkläderskan. Det betydde otur att själv odla sin brudmyrten och det finns många skrönor om just myrten och fuskmyrten av lingonris då plantan vissnat innan bröllopet. 

Om fotot här intill står att läsa "
Brudparet Anna Skeri och Bror Johannes Mattsson på bröllopsdagen 28 maj 1928, fotograf Berta Hallgren, Mora. Monterat i brunt omslag. Anna växte upp i gula huset i Zorngården i Mora och även Bror var från Dalarna. De träffades i skolan ca 1915, sällskapade några år, gjorde slut, sedan förlovade i sju år. Han arbetade vid Bofors, hon chef för Nils Johans provkök, bodde även i Malmö." 
Bild
fotografi av Berta Hallgren - 2010 - Kulturen, Sweden - CC BY-NC-ND.

Vill du läsa mer om detta så har jag läst in mig på bland annat hemsidan Shenet som du hittar här.
​
Är du nyfiken på att veta mer om blomsterkransen vid bröllop och dess historia hittar du här.
2 Comments

Brudkronan i Unnaryd

1/11/2021

1 Comment

 
Bild
Brudkronan i Unnaryd på Bonadsmuseet i Unnaryd. Foto: Britten Toftarp
- Det var bröllop i Södra Unnaryd den 13 juni 1909 och kyrkoherde Lindsten har noterat kronbröllop i kyrkan. För andra par noterades kyrkobröllop. Carl Persson och Hulda Jönsson blev man och hustru i kyrkan i Unnaryd. Äreporten stod på vägen utanför gården Lövdala. Det sägs att den stora brudkronan gled på sned och orsakade mormor en svår huvudvärk under bröllopsdagen. Kalaset efteråt hölls i Lövdala, som ligger utanför byn på väg mot Femsjö. Man kan se att kronan glidit lite bakåt, tycker jag, därav huvudvärken. Det var en stor dag och trots att morfar Carls far var död lyckades man tydligen få ihop till ett bra kalas.

Så lyder messet från Elisabet Haarala i Tranemo på mitt Instagram-konto. Hon hade svarat på mitt upprop om Äreportar med transparanger genom att skicka en bild på sin mormor och morfar framför äreporten från 1909. Tyvärr fanns här ingen transparang som vi kunde se på fotot, men väl en makalös äreport i formen av en stor krona med flaggor i topp. Jättefint... men...

Det som väckte min nyfikenhet var den stora brudkronan på bilden hon sänt. Jag kände direkt igen den som den vackra brudkronan från Södra Unnaryd i Småland på gränsen till Halland. En brudkrona som jag stött på två gånger tidigare och dokumenterat i både film och bild påUnnaryds Bonadsmuseum. Första gången fick jag en privat visning av Sören Kabell, Ordförande i hembygdsföreningen, som levande kunde berätta om den borttappade brudkronan i Unnaryd. Som man tror att en av bonadsmålarna sett och avbildat på en bonad. Filmen och bonaden kan du se här nedan.

brudpar med brudkronan i Unnaryd under äreport i form av en krona.
Carl och kronbruden Hulda med de närmaste framför äreporten i form av en krona. Fotograf: okänd
Bröllopsfoto från Unnaryd 1909 med bruden i brudkronan från Unnaryd.
Det ser ut som ett redigt kalas för Carl och Hulda där de står omgivna av bröllopsgästerna framför gården Lövdala. Fotograf: okänd

​Andra gången var den heta sommaren 2018 när vi tog en dagsutflykt till Bonadsmuseet i Unnaryd. Termometern visade 36 plusgrader, men på bonadsmuseet rådde full aktivitet med studenter från Konstakademin i Dresden, som tolkade dessa makalösa bonader i olika projekt. Jag fick prova att bli en färggrann figur i en bonad, lite likt en klippdocka. Men det är ju en helt annan historia, som jag skall berätta om i ett annat inlägg senare. 

Inne på bonadsmuseet stod nu den stora brudkronan från Södra Unnaryd som varit "borttappad" sen länge. Jämte bonaden som den syns i av bonadsmålaren Johannes Nilsson. Det var kvävande hett i lokalen, men jag glömde det helt inför prakten framför mig. Pampig och guldförgylld, full av darrande, klirrande blad, med änglar och Maria-figurer som påminner om det katolska arvet och Jungfru Maria som himlens Drottning och oskulden förkroppsligad. ​

Brudkronan är full av flitter

De darrande löven i brudkronorna skall darra och klirra i kronan. De kan ses som skyddande amuletter som härstammar från senmedeltida folkliga brudkronorna i Tyskland. Just löv-formen tros ha urtida magiska föreställningar som grund och de kan ha släktskap med det flitter som syns i stora antal i just dessa kronor. Paljettliknande amuletter som tros skydda mot trolldom och onda ögat. . I de tidigare brudkronorna är löven fint skurna och dekorerade för att i senare kronor bara bli till platta släta rombformer. Så detta tyder på en tidig 1600-talskrona.
Brudkronan i Unnaryd, fylld av klirrande flitter i from av löv. Foto: Britten Toftarp
Bild
Brudkronan i Unnaryd är en tung pjäs på något drygt kilo i förgyllt tenn. Brudkronan ha åtta höga ståndare  i form av en stiliserad lilja (iris), en s.k. fleur-de-lis som representerar Jungfru Maria och ofta återfinns inom den franska heraldiken som ett tecken på kunglighet. Det är en symbol vi ofta hittar i kungliga kronor från medeltiden. I den här kronan är de besatta med änglar och keruber i topparna.  I de lägre ståndarna sitter ansikten i en medaljongform. Det kan vara jungfru Maria men här är jag mer osäker. Ornamenten är sannolikt gjutna och massproducerade för dessa brudkronor som blev populära och masstillverkades efter reformationen. 

Kronans ståndare hålls samman av en s.k. ten (ringformad stång). ​Kronringen är ledad med en inskription som är svårtydd på mina foton. Men jag tycker mig kunna utläsa Tennkrona gjord till Unnaryd. Brudkorna är antagligen gjuten i tenn och förgylld. Modellen är av det renässansmode som rådde på landsbygden långt in på 1700-talet. 

Kronbröllop hade kyrkoherden noterat berättade Elisabeth och undrade lite varför? När det står kronbröllop i kyrkböckerna så innebär det att bruden gifter sig i kyrkans egen brudkrona som då lånats eller hyrts ut. Bruden kallades då för en Kronbrud vilket var ett tecken på ärbarhet och jungfrulighet. 

Det skall finnas många historier om den här brudkronan har jag förstått när jag mejlade Hylte pastorat men tyvärr har jag inte lyckats få tag i den person som kan berätta dem alla. Men har du något att berätta om just den här kronan så får du gärna göra det i kommentaren eller kontakta mig på mejlen. 
Bild

Detalj ur bonad från på Bonadsmuseet i Unnaryd. Bröllopet i Kanan med brudkronan i Unnaryd.
Detalj ur bonaden som föreställer Bröllopet i Kanan där man tror att målaren Johannes Nilsson tolkat den stora brudkronan i Unnaryd. Foto: Britten Toftarp

Förr i världen var lån (läs hyra) av kyrkans brudkrona en inkomstkälla för kyrkan och redan 1806 klagade Unnaryds-borna på att den gamla kyrkokronan inte lånades ut tillräckligt ofta. Biskopen föreslog då att den skulle säljas men det ville inte församloigen så istället beslöt man att ta ut en vigselavgift av alla par oavsett om bruden bar kronan eller ej. Brudkronan hade sen länge blivit omodern bland de högre ståndens brudar och det nya modet dikterade enklare myrtenkronor och till och med kransar.  Hos allmogen på landsbygden tar modet istället en annan vändning mot stora mässingskronor, pappersblommor och oäkta pynt som ersätter de äkta brudkronorna. Brudkronorna blev enormt höga och prydda med fjädrar, spiror, konstgjorda blommor och allsköns pynt. 

Här intill en skiss av J.W. Wallander av en allmogebrud från Vingåker som bär just en sån färggrann grannlåtskrona av allsköns pynt. 
Brudkronan har sedan länge varit reglerad och en symbol för brudens ställning, status och jungfrulighet. Det finns mängder av lokala regler och lagar som stipulerar vem som fick bära vad genom historien. Några av dem kommer du att kunna läsa mer om i min blogg framöver. Så säkra upp att du följer bloggen om du är intresserad. 
Vertical Divider
Skiss av j.w. Wallander av en allmogebrud i Vingåker med krona av fjädrar, blommor och allsköns pynt.
Skiss av J.W. Wallander av en allmogebrud från Vingåker. Trolleholms Bibliotek

Här nedan kan du se min korta lilla film från 2013 filmad med dåtidens mobilkamera vid en privat visning av Unnaryds Bonadsmuseum av nestorn Sören Kabell där han berättar om en specifik bonad och brudkronan i Unnaryd. Se den!
Har du något roligt att tillföra i den här berättelsen eller något att du känner till om brudkronan i Unnaryd. Tveka inte att  berätta i kommentaren. 
1 Comment

Det blev så mycket mer av mitt projekt ...

18/10/2021

0 Comments

 
Kollage med bilder från projektet Äreport & Transparang med kartläggning, intervjuer och utställning av transparanger hos Kronmakaren
Aldrig hade jag kunnat föreställa mig engagemanget och intresset från allmänheten inför mitt projekt Äreport & Transparang. Inte heller hur tydligt det skulle visa sig att just denna bröllopstradition gått under radaren i litteraturen. Och hur lite kunskap som faktiskt finns om dess ursprung.

Med hjälp av ett Open Call och en digital kollaborativ karta har jag, tillsammans med allmänheten, under våren/sommaren 2021  lyckats samla in och nåla upp (pinna) mer än 90 äreportar med transparanger runt om i Halland. Några av dem även i Småland och Västra Götaland. Daterade från 1909 och fram till och med september 2021. Jag har även hittat belägg för fenomenet på Gotland samt i Skåne Men vet, i skrivande stund, inget om utbredningen eller traditionen på dessa platser.

I en artikel i Hallands Nyheter från 2010 står att läsa att Christina Andersson-Wiking på Länsmuseet i Varberg (numera Halland kulturhistoriska museum) daterar transparangen till 1930-1940-talet då landsbygden elektrifierade. Men här har jag textmässiga belägg för att de brukades redan vid 1800-talets slut och även ännu tidigare. I artikeln sägs vidare att äreporten restes som en signal om att bröllop skett, men här vill jag mena att äreporten ingår som en del i bröllopets ritualer. Som delvis ett sammanhållande kitt och en social markör mellan vänner, släkter och grannar på landsbygden.

I min utställning Äreport & Transparang från september 2021 visade jag resultatet av vårens kartläggning med intervjuer och dokumentation i bild och text. Här visade jag även fem inlånade transparanger, varav en av Inga Persson i Glostorp. det var genom artikeln i HN med henne från 2010 som jag blev medveten om denna tradition. Så det kändes ju väldigt mäktigt att få ha en Inga-transparang med i min utställning. 
I den här filmen visar jag dig lite av utställningen och transparangerna. 
Resultatet av detta projekt med ett Open Call i 2 faser har lett till oanad uppmärksamhet kring traditionen och människorna samt en bred och djup inblick i ett lokalt, ruralt och unikt kulturarv. Som riskerar att försvinna i urbaniseringen. Jag har, med hjälp av många privatpersoner och organisationer, samlat in mängder av berättelser, bilder och material på en digital karta. Genom kartan får vi en direkt visuell upplevelse av utbredningen geografisk men även i tid, eftersom alla pins visar bilder på äreportar och transparanger daterade från 1909 tills idag. Kartan är publik och tillgänglig online, med möjligheter till kommentarer och likes. Bilder och berättelser till kartan kommer fortfarande in genom mina sociala kanaler som uppdateras kontinuerligt. 
Bild
Nya frågor väcks av materialet. Jag skall nu följa upp, analysera, läsa på och sammanställa materialet för att sätta det i ett historisk sammanhang som kan publiceras på olika sätt. Jag hoppas vara klar med allt detta i vinter för att till våren kunna berätta nåt helt nytt för dig här på bloggen. För du skall inte tro att jag är klar än!

Det har varit ett fantastiskt projekt som har lett till så mycket mer än jag kunde ana i våras då jag bestämde mig för att äntligen fördjupa mig i den halländska traditionen bakom Äreportar & Transparanger vid bröllop och fest. Jag är många stort tack skyldig för all hjälp och allt engagemang under den här tiden. Makalöst! 
Bild
Jag avslutar med en bild på transparangmakaren Ellinor Bengtsson som lät mig dokumentera hennes arbete med transparangen till dottern Annies och Svens bröllop i augusti 2018. Då fick jag även dokumentera när de smyckade och reste Äreporten kvällen före bröllopet. på Stensbol, ett stenkast från min ateljé. I våras kom hon med Annie och Sven och poserade framför mitt Open Call till allmänheten. Och tänk, nu finns även en liten  Astrid som hälsade på. 
Bild
nEtt litet minne från 2018 då det begav sig för Annie och Sven i Morups kyrka. Jag är så glad att jag fick följa dem och deras familjer i förberedelserna inför bröllopet. och jag är så glad för att jag fick leverera brudkronan till Annie. Den som numera kallas "Annies Day". <3 

Avslutningsvis en bild på transparangen när den lyser i mörkret. De ser nästan svart ut men är vit som snö med blommor, blad och höstens äpplen i olika nyanser. Transparangen är skuren av Ellinor Bengtsson till dottern Annies bröllop. 
En lysande transparang till bröllop.
Bröllops transparangen till Annie och Sven skuren av Ellinor Bengtsson. Foto: Britten Toftarp
0 Comments

Folkdräkt, dräktsilver & brudstass

10/9/2020

1 Comment

 
Bild
“En krona må vara på ditt huvud, du må vara kysk i din åstundan ... Och prydd på det sättet skall du invänta din brudgum."

Brudkronan och kransen, som vi känner dem, kan spåras bakåt i historien till Heliga Birgitta som på 1300-talet fick ett påbud från Jungfru Maria (se ovan) att den jungfruliga bruden skulle bära en krona på sitt huvud vid bröllopet. Nu är översättningen från latinet lite osäker så det kan även tolkas som en brudkrans eller ett Lad, som kransen även kallades under Vikingatid och medeltid.


Att stå KRONBRUD kom att bli statusfyllt hos allmogen genom historien och ingen beskriver det bättre än Selma Lagerlöf i romanen "Mårbacka".

"Och fastän nästan all grannlåten var oäkta gods, så kan man nog förstå, att en bondbrud med stor, hög krona och bred blomkrans på huvudet, med en mängd mångfärgade pärlband om halsen, med brokigt sidenskärp och brokiga band omkring kjolen, med smyckade handleder och spännen i skorna var den grannaste syn man kunde få skåda. "

I denna replay av ett Facebook Live från sommaren 2020, berättar jag historien om brudkronan, Grannlåtskronan, brudstassen och folkdräktens dräktsilver. Det blir en resa från medeltiden fram tills våra dagar. Häng med!
1 Comment

Om blomsterkransen som brudkrona och midsommarkrans

17/6/2020

2 Comments

 
Bild
Midsommar står för dörren och många av oss plockar blommor och binder kransar för att bära. Och kanske är Midsommar-natten ännu fylld av trolldom och mystik? Kanske nynnar du sakta raderna ur ​Visa vid Midsommartid medan du plockar dina blommor?

Du lindar av Olvon en midsommar krans Och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans Som högt över tallen står.

I natt ska du dansa vid Svartrama tjärn
I långdans, i språngdans, på glödande järn. I natt är du bjuden av dimman till dans
Där Ull-Stina, Kull-Lina går.


Den här visan sjöng alltid min mormor för mig.​ Jag tycker den mer än något annan sammanfattar min känsla för Midsommar och mystiken i den här natten. En natt du unga flickor går ut och plockar sju sorters blommor för att lägga under huvudkudden och drömma om sin tillkommande.
Midsommarfirandet går tillbaka till förkristen tid, ​kanske rentav stenålder och firandet av ​Sommarsolståndet​ som dagen då solen står som högst på himlen. Det är den här tiden som kraften i naturen är som störst och riter och symboler som anspelar på fruktbarhet har dominerat i historien. Runt år 400 blev detta en kristen högtid för ​Johannes Döparen​. Så idag firas Midsommar runt om i världen som en blandning av kristen högtid och mytisk rit.
Blomsterkransen i håret är inget nytt. I antikens Grekland krönte man olympier med kransar av oliv och lager. Men kransen var även en budbärare då unga förälskade människor hängde kransar på dörren hos sin förälskelse som ett meddelande.
I antikens ​Rom blev lagerkransen en segerkrans som krönte kejsare​ och militärer efter prestationer på slagfälten. Här var gräskronan den finaste av dem alla. Och det vilt växande gräset i kronan plockades på platsen för slaget.
Även kvinnor bar kransar av blommor i antikens Rom.​ Man firade Floralia-festivaler till gudinnan Floras ära. Hon som var beskyddare av våren, blommorna och växtligheten. En blomsterkrans i håret blev då även mode och ett skönhetstecken. Men, blomsterkransen användes även som brudkrona och då med Verbena som bruden själv plockade inför sitt bröllop.
Under en period av medeltiden förknippades blomsterkransen med hedniska riter och blev därför ett tecken på nåt okristligt. Men snart bar både riddare och deras
damer blomsterkransar vid hoven i Europa vid festliga tillfällen genom hela medeltiden och renässansen. Ibland var de friargåvor mellan ett älskande par. Apelsinblom kom på modet som brudkrans, då korsriddarna tog hem dem från mellanösterns doftande paradisträdgårdar.​ Apelsinblomman symboliserade renhet, oskuld och kyskhet men även fertilitet - värden som en ung brud skulle stå för.

Blomsterkransen som symbol för Moder Jord,​ jungfrulighet och skönhet har nog egentligen alltid funnits. Under 1800-talet och empiren väcktes intresset åter för blomsterkransar till bröllop med tillbakablickar på antiken genom utgrävningarna av Herculaneum och Pompei. Apelsinblom och även myrten, som har en mångtusenårig tradition som brudkrans i medelhavet, kom på modet under det sena 1700-talet.

Drottning Viktoria I av England ​skapade bröllopsmode genom att bära en enkel (men dyrbar) krans av apelsinblom vid bröllopet den 10 februari 1840 när hon fick sin prins Albert. Men genom att blomman blir en apelsin så kom den även att symbolisera fertilitet under Viktoriansk era. Ett mode som påverkade såväl adel som medelklass där även myrten i brudkronan blev ett mode som smittade av sig långt in på 1900-talet. (Här kan du kika på den apelsinblomskrans som jag berättar om i mitt sommarprat. Den som får en ny knopp med varje barn... Fast jag hade fel om vax här, fy på mig. Självklart har en drottning emalj och porslin. )

Idag är blomsterkransen återigen högsta mode bland de mer bohemiska brudarna. ​Gärna fyllda av mjukt rosa pioner och rosor, luftigt bundna i kombo med flätor eller utsläppt hår. Mer som en hyllning till hippiekulturen som bar blomsterkransar med vilda blommor som symbol för Peace, love and understanding mer än som hyllning till jungfru Maria.
Och det är väl i den här hyllningen till Moder Jord och naturens väsen som vi idag får nämna Midsommarkransen du binder om ditt hår. En rit som innehåller såväl hednisk som kristen symbolik. Förr trodde man ju att just vid Midsommar hade naturen som mest kraft och man plockade blomster för att fånga kraften som sen kunde bota sjukdomar och avvärja allt elände under resten av året. Till jul slängdes kransen i badet för att återuppväcka styrkan från Midsommarnatten.

Så ut och plocka dina blommor, bind en krans och linda den om ditt hår. För inatt skall du dansa ​vid Svartrama tjärn... 

Midsommarkrans av Smörblommor. Bild från Pixabay
Romsk fresko av en kvinna med rött hår som bär en girland av oliver, från Herculaneum Wikimedia Commons
Botticelli. Flora, vårens och blomstrens gudinna. Wikimedia Commons
Lucas Cranach den äldre. Porträtt av prinsessan Sibylle av Cleve. Wikimedia Commons
Flora av Claude Vignon, ca. 1630. Wikimedia Commons
Myrten som blommar.
Blomsterkrans från Viktoriansk tid. Perdita av Frederick Sandys, cirka 1866 Bild: Wikimedia Commons
Drottning Viktoria I av England i sin enkla (men dyrbara) krans av doftande apelsinblom.
Ung kvinna med blomsterkrans i håret.

​​Replay av mitt Facebook Live den 17 juni 2020

​Vill du se sommarens Facebook Live direkt så sänder jag varje onsdag kl. 14.00 i mitt Facebook evenemang. Där finns även en replay att titta på. Till Facebook eventet >>
2 Comments

Blått är flott - en berättelse om färgen blå

3/6/2020

0 Comments

 
Blått är flott, historien om färgen blå.
Blått är flott säger barnramsan, men stämmer det? Forskningen säger att vi bedömer prylar och människor på runt 90 sekunder och mellan 60-90% av den bedömningen baseras på färgen. Runt 20% av jordens befolkning anger färgen blå som sin favoritfärg och runt 60% svenska företag har blått som en färg i loggan. Men blått är även himlens och havens färg och vi förknippar blått med känslor av tillit, trovärdighet, frid, lugn, auktoritet...

Har det alltid varit så?
Näää! I filmen här nedan, som är en replay av ett Facebook Live i min serie av sommarprat under sommaren 2020, berättar jag om färgen blå genom historien utifrån brudens och bröllopets perspektiv. Vi börjar i förhistorisk tid och slutar med den viktorianska bröllopsramsan "Något gammalt, något nytt, något lånat, något blått, något fått."
Vill du se sommarens Facebook Live direkt så sänder jag varje onsdag kl. 14.00 i mitt Facebook evenemang. Där finns även en replay att titta på. Till Facebook eventet >>

Replay av mitt Facebook Live


​Här nedan ser du bilderna jag refererar till i mitt Facebook Live.
Tutankhamuns dödsmask full av blå Lapis Lazuli, turkoser och guld.
Egyptisk kruka målad i pigmentet Egyptian blue
Bild ur Les Très Riches Heures du Duc de Berry. En medeltida kalender/ Book of hours.
Jungfru Maria i sin blå mantel.
Flicka med pärlörhänge av konstnären Vermeer
Jungfru Maria i blå mantel och röd kjortel
#brudkrona #bröllop #historia #medeltid #jungfrumaria
0 Comments
    Bild

    Britten Toftarp
    Kronmakaren

    Välkommen till min blogg om brudkronan och hårsmycken genom historien. Här berättar jag om det som inspirerar mig som Kronmakaren. 

    Allmoge, folkkonst och kungligt. Förhistoriskt, medeltida och nutida. 

    Även spännande bröllop och bröllopstraditioner genom historien.

    Du kan hitta mer på min Youtube-kanal.

    Bild

    Arkiv

    November 2024
    September 2023
    Oktober 2022
    Mars 2022
    Januari 2022
    December 2021
    November 2021
    Oktober 2021
    September 2021
    Juli 2021
    Juni 2021
    Mars 2021
    September 2020
    Juli 2020
    Juni 2020


    Kategorier

    Alla
    Äreport & Transparang
    Bröllop
    Bröllopstraditioner
    Brudkrona & Hårsmycke
    Crownspotting
    Kulturarv
    Kulturhistoria
    Tips & Happenings

    RSS-flöde

  • HEM
    • POLICYS
  • CV
  • PROJEKT
  • brudkrona
  • portfolio
  • Artiklar
  • BESÖKA
  • kontakt