Här ser du en sammanställning av de intervjuer jag gjort, samt den digitala kollaborativa kartan som använts för kartläggningen.  Jag kommer nu att gå vidare i mitt projekt med ett analytiskt arbete där jag sammanställa materialet, fotograferar och placerar in fenomenet i ett historiskt sammanhang. Det redovisas under hösten 2021 och våren 2022 i form av artiklar och publikationer. Så vill du veta mer? Håll koll på den här bloggen. :-)

Här ser du den digitala kollaborativa kartan där du ännu kan pinna upp bilder och berättelser som du vill bidra med. Du börjar med att klicka på den rosa pricken i högra hörnet för att pinna. Om du bara vill titta så tryck på kartplupparna. nere i högra hörnet på kartan kan du zooma in/ut samt se en sammanställning om du trycker på ikonen som ser ut som en punktlista. det fungerar bäst om du öppnar kartan helt å din egen dator eller padda. från mobilen är den lite bökig tyvärr.

Äntligen blev det så dags! Boka in den 4-5 september samt den 11-12 september för ett besök i min konsthall. Då visar jag resultatet av vårens och sommarens Open Call där allmänheten hjälpt till att kartlägga bruket av Äreport med transparang i Halland med omnejd. Det har varit, och är fortfarande, ett fantastiskt roligt projekt som engagerat och involverat många privatpersoner och verksamheter runt om i Halland med omnejd.

När jag startade upp detta projekt i våras så anade jag aldrig hur många som faktiskt skulle engagera sig i mitt projekt och hur stor hjälp jag skulle få av såväl organisationer som personer. Med utställningen hoppas jag kunna göra dem alla rättvisa. Här nedan ser du inbjudan till min utställning, där jag hoppas kunna bjuda till  både nöje, kunskap och ett enkelt Äraportagille med kaffe och kaka. Men det sistnämnda kräver förstås ett drägligt väder, så inte tältet blåser bort... 🌬️

​I ateljén visar jag,  under dessa helger, även några helt nya brudkronor och hårsmycken på tema allmoge och bröllop på landet. Och så har jag byggt om lite i ateljén också. Så att det skall bli ett riktigt fint kalas. Välkommen!

​Ellinor Bengtsson i Tvååker skär en transparang till dotterns bröllop.
​Foto: Britten Toftarp

Jippie! Igår fick jag besked att Nämnden för hemslöjdsfrågor beviljat mitt projekt Äreport & Transparang - bröllopsrit  ett projektbidrag. Redan i våras beslutade Region Halland Kultur att medfinansiera projekt Förstudie Äreport och transparang - en unik halländsk tradition. 

Så det känns så otroligt roligt att även en statlig myndighet under kultur-departementet ser detta som ett viktigt kulturarv att dokumentera.

I båda fallen är det stöd för dokumentation, gestaltning och publikationer och i dagsläget jobbar jag explorativt i min undersökning. Jag är nyfiken på att spåra fenomenet bakåt i tiden men även geografiskt då jag utgått från hypotesen att detta är en lokal bröllopstradition i Halland. Men detta kunde jag tidigt vederlägga när jag fick kontakt med Birgitta Thorsson från Essunga som berättade att Äreportar med Transparanger varit ett vanligt inslag vid bröllop och jubileum i hennes trakter i norra Västra Götalandsregionen. 

Jag har nu även hittat dem i Småland via digitalt museum och fått napp på att de förekommit även i Marks kommun. Men om det fortfarande förekommer är i skrivande stund osäkert och återstår att reda ut.

Så rubriken fick bytas ut från unik halländsk tradition till bröllopsrit vid ansökan till NFH. 

Vid mitt Open Call under Konstrundan i Halland och i samband med en liten notis i tidskriften Halland - För kultur i hembygd fick jag en hel del besök, mejl och telefonsamtal från personer som kunde berätta mer om traditionen ur olika perspektiv. Flera av dem med förfäder som skapat transparanger på beställning. de flesta nu avlidna med bilder och möjligen transparanger kan finnas i album och på vindar. Några av dem har särdeles intressant material och kunskap att berätta om och dem skall jag träffa under sommaren för att intervjua och dokumentera i foto, film och ljud. 

Under Konstrundans Open Call presenterade jag det material jag redan hade sammanställt i form av foto, film och ljud. det blev många spännande samtal med besökare där några av dem gav ny kunskap och ny möjlig riktning i projektet. 
Så i september under de nya Konstdagarna i Falkenberg den 4-5 september skall jag visa en sammanställning av det jag hittills spårat upp och dokumenterat med hjälp av besjälade människor som kommit till mig med material och kunskap.

Då hoppas jag även kunna visa en eller flera äkta transparanger och några egna brudkronor inspirerade av allmogebröllop på landet förr i världen. Det blir en liten utställning i min nya Konsthall som stod klar i samband med Konstrundan i Halland 2021. Läs mer om Konsthallen i länken nedan.

Min ateljé och min nya konsthall i Morup. I sommar med gästutställning av San Lundberg | Grafik och keramisk skulptur. 

“When i Europe don´t miss Morup” sa man här förr ... Så först ut på min bucket list är naturligtvis Morup med omnejd.
​
Besök mig i Morup där jag har öppen ateljé med en del nya brudkronor och hårsmycken alla onsdagar under sommaren kl. 13.00 - 17.00. I min nya Konsthall gästar konstnären och vännen San Lundberg med grafik och keramisk skulptur. Se mer på: www.kronmakaren.se

Äta och fika! Ta dig ned till nya Ellas i Rosendal och testa uteserveringen med en matig korvtallrik från Hässlås,
Tarte flambée, Smörrebröd och gofika. Så glad att vi äntligen fått ett trevligt matställe nära mig, precis vid havet med sandstrand, så ta med baddräkt. 

Vill du bo över så tipsar jag om mysiga Farmors Lada med loppis eller Augustas B&B i Olofsbo. Där kan du även åka ned till Tempobutiken mitt på sandstranden. Köpa en färsk grillad kyckling, baguett och lite melon som du sen äter direkt på stranden, där du även har surfrestaurangen Flipflop med hostel. 
Du hittar till dessa smultronställen (och många fler) i vår Smultronkarta här >>

I Halland är det tema mode sommaren 2021 så du kan se ruggigt mycket bra utställningar med olika vinklar på temat. Tre av dem som jag vill besöka är:

Tjolöholms Slott i Kungsbacka
QUEEN VICTORIA – DRESSED TO RULE AN EMPIRE
Storslaget kungligt 1800-talsmode visas på Tjolöholms Slott 2021. Kostym ur den brittiska TV-serien Victoria visar engelsk kunglig prakt. Läs mer på: https://www.tjoloholm.se/aktuellt/queen-victoria/

Hallands kulturhistoriska museum i Varbergs Fästning.
HAUTE PAPIER – BEA SZENFELD & STINA WIRSÉN
I museets modesatsning 2021 möter vi de båda konstnärerna Bea Szenfeld och Stina Wirsén i en spektakulär utställning, med en scenografi som vidgar gränserna i museets rikssal. Läs mer på: 
https://www.museumhalland.se/utstallning/haute-papier-bea-szenfeld-stina-wirsen/

Varbergs konsthall
NÄRMANDEN - DIANA ORVING
Varbergs konsthall presenterar separatutställningen Närmanden med konstnären och modedesignern Diana Orving. Läs mer på: http://kulturhusetkomedianten.se/varbergs-konsthall/

Dessa tre utställningar ingår i Mode: Yta med djup – Utställningar/Exhibitions 2021.
På tretton platser och under olika utställningsperioder utforskas mode i Halland. På 13 olika platser visas utställningar på temat från olika perspektiv. Vill du se alla? Lär mer här 
https://www.konstihalland.se/mode-yta-med-djup-utstallningar-2021/

Du hittar även ett antal spännande öppna digitala föreläsningar på temat under året. Se dem här: https://www.konstihalland.se/mode-yta-med-djup-program/

Så ingår förstås en tur till Skåne också  .…

Norrvikens Trädgård i Båstad
Där ser man i sommar utställningen I Gläntans ljus med Bea Szenfeld, Gunnar Kaj och Karin Wiberg som tolkar skogen. Man hittar även blomsterprakt av Hanna Wendelbo i bigården och mycket annat. Läs mer på: https://norrvikenbastad.se/

Sofiero Slott i Helsingborg
Ingen sommar utan ett besök på Sofiero Slott som även de spinner på modetemat i sommar.
EVIGT MODE – EN UTSTÄLLNING OM VÅR TID
Med härliga färger, nyskapande formspråk och blomstrande inslag levandegör utställningen Evigt mode – en utställning om vår tid en rad tankar om mode och hållbarhet.
https://sofiero.se/event/evigt-mode-en-utstallning-om-var-tid/

Det var min bucket list med tips för den här sommaren. Jag hoppas vi ses hos mig!

Den som sett en halländsk äreport med färgglatt lysande transparang i mitten vid bröllop vet hur ståtlig den är. Men var kommer de ifrån och vilka är människorna bakom dem?

Jag hade aldrig hört talas om vare sig äreportar eller transparanger när jag flyttade in till Morup, från Örebro, för drygt 13 år sedan. Men, några år senare blev jag inbjuden till en kväll på släktgården Stensbol i Morup. Vi grannar skulle dekorera och resa en äreport med transparang för våra nya grannar Jennie och Linus, som skulle gifta sig sommaren 2016. Jag tog med kameran för jag förstod att jag skulle få vara med om något unikt, som kunde vara värt att dokumentera i min verksamhet som Kronmakaren. Det blev en kväll där jag fick uppleva en gammal tradition som delvis är unik för trakten och kanske även för Halland?

I samma veva (eller kanske tidigare) läser jag en intervju med en s.k. transparangmakerska i Hallands Nyheter. Hon berättade om den lokala traditionen med en dekorerad ljuslåda, en s.k. transparang där brudparets namn och datum konstfärdigt skärs ut i färgglatt karamellpapper som belyses med lampa inifrån. Dessa ljuslådor monteras in i äreporten och skall lysa på både fram och baksidan enligt olika regler. Hon är en av de kvinnor i Halland som hade tillverkat dessa transparanger på beställning. Hennes transparanger var alltid svarta med färgglad ornamentik. 

Senare har jag förstått att det finns flera traditioner inom transparang-konsten -  svarta, vita, skurna eller målade. Ofta är de rektangulära i formen men det finns även hjärtformade har jag fått veta. Kvinnorna som skapar dem tar ofta en slant för ett arbete som tar många dagar. De jobbar med mallar och har tillskansat sig kunskap i hur en riktigt bra transparang skall se ut och fungera.

För några år sedan fick jag förmånen att dokumentera processen med ljuslådan med en transparangmakerska i Tvååker, Ellinor Bengtsson. Hennes egen dotter Annie skulle gifta sig på släktgården Stensbol, ett stenkast från min ateljé. Och hon skulle bära en brudkrona från min ateljé! Det blev en intervju med Ellie i både film, bild och ljud. Ellie berättar och visar tradition hon själv jobbar i - den vita skurna transparangen. Hon visar mallar, verktyg, tekniker och vi pratar om traditionen. Jag medverkar även senare med kameran, kvällen före bröllopet, då själva äreporten byggs, dekoreras och sedermera reses invid festplatsen. Jag får till en intervju med de gamla kvinnorna i familjen som berättar hur man tänker kring utsmyckningen för att porten skall bli finast. I samband med detta bröllop ber jag sen följare i sociala medier att sända mig bilder och berätta om sina bröllop, äreportar och transparanger. Jag får in en hel del material och kunskap som jag inte hinner processa där och då. 

Nu, våren 2021, vill jag följa upp detta och fördjupa mig i traditionen bakom framför allt transparangen, som jag tror är unik för ett bröllop på landet i delar av Halland. Jag vill intervjua ännu en transparangmakerska som jobbat med såväl den svarta som den målade versionen, försöka spåra ursprunget till dessa enkla ljuslådor och vad som blir av dem sen? 

Jag tänker mig att använda Konstrundan i Halland 2021 och min egen ateljé för att starta upp detta projekt. Jag vill gestalta det material jag redan har i kombo med nytt material om transparanger och äreportar i Halland.  

Ja, så här löd min ansökan om projektmedel till en förstudie och ...


Den 15 februari kom det. Beskedet som jag väntat och hoppats på. Ett beslut om projektstöd från Region Halland, kultur till mitt nya projekt. En förstudie med arbetsnamnet "Äreport och transparang - en unik halländsk tradition" 

Så jippie! Jag är på gång och samlar just nu ihop tankarna med frågeställningar, tekniken som skall användas och hur jag kan kvalitetssäkra materialet på ett bra sätt. Men jag har i alla fall hittat en karta där alla kan nåla upp bilder utan att jag är där. Så just nu har jag bjudit in några gäster som skall nåla upp sina äreportar & transparanger som ett första test. 

För det är många saker som skall klaffa innan jag trycker på startknappen till "Projekt Äreport & Transparang". Med stöd av Region Halland

“En krona må vara på ditt huvud, du må vara kysk i din åstundan ... Och prydd på det sättet skall du invänta din brudgum."

Brudkronan och kransen, som vi känner dem, kan spåras bakåt i historien till Heliga Birgitta som på 1300-talet fick ett påbud från Jungfru Maria (se ovan) att den jungfruliga bruden skulle bära en krona på sitt huvud vid bröllopet. Nu är översättningen från latinet lite osäker så det kan även tolkas som en brudkrans eller ett Lad, som kransen även kallades under Vikingatid och medeltid.

Att stå KRONBRUD kom att bli statusfyllt hos allmogen genom historien och ingen beskriver det bättre än Selma Lagerlöf i romanen "Mårbacka".

"Och fastän nästan all grannlåten var oäkta gods, så kan man nog förstå, att en bondbrud med stor, hög krona och bred blomkrans på huvudet, med en mängd mångfärgade pärlband om halsen, med brokigt sidenskärp och brokiga band omkring kjolen, med smyckade handleder och spännen i skorna var den grannaste syn man kunde få skåda. "

I denna replay av ett Facebook Live från sommaren 2020, berättar jag historien om brudkronan, Grannlåtskronan, brudstassen och folkdräktens dräktsilver. Det blir en resa från medeltiden fram tills våra dagar. Häng med!

Idag vill jag berätta om designprocessen bakom ett tio år gammalt beställningsjobb. Jag kallar det Ofelias medeltida Luciakrona i Växsjö Domkyrka 2010. 

Uppdraget: skapa en Lucia-krona i gotisk modell. En helgonkrona utan ljus. Inspirationen är jungfruns krona ur St Göran och drakenstatyn i Storkyrkan i Stockholm. Jag berättar om processen bakom i mitt Facebook Live från den 1 juli 2020.

Processen tar några månader från beställning till leverans. Är du intresserad av detta så skall du se min replay där jag berättar om mitt tänk och hur jag jobbar nedan i Youtube-filmen.
​

1. Vem var Lucia, vad är en Luciakrona? Syracusa 300-talet
2. Bildgoogla St Göran och gotiska kronor, men hittar inga bilder på jungfrun.
3. Åka till Stockholm för att titta på skulpturen och fota.
4. Google, fundera, skissa och skicka ett förslag: känsla, form, teknik, färg?
5. Söka och beställa sten och vita pärlor, 7 strängar små sötvatten till kronringen. Blå och rökfärgade glasstenar i kronringen.
6. Göra trämallar till 4 separata delar
7. Konstruera och montera
8. Visuella test
9. Fota och skicka bilder. Få ok eller ändra?
10. Packa och skicka kronan på posten.
11. Be kunden om bilder
12. Media, var syns den?

Resultatet
Kronan används och bärs av Ofelia i samband med ett Medeltidsinspirerat Lucia firande i Växsjö Domkyrka 2010 samt 2011, sen oklart. Hon bär även en otroligt vacker handbroderad sidendräkt med rött bälte av medeltida snitt. Hon bär ett enda högt ljus i händerna där hon går fram som en medeltida drottning.
​
I media.
Löpet på Smålandsposten 2010
TV4 Nyheterna Kalmar, leder till BUS-ersättning, 2 ggr. 

Idag skall vi ägna oss åt lite Crownspotting tänkte jag! Vi skall titta lite extra på en alldeles speciell brudkrona från medeltiden och se vart den leder oss? Så, låt oss börja ...

Blanche föddes som en kunglig Lancaster 1392 i Cambridgeshire som nummer sex i en skara av sju syskon. Vi vet inte så mycket om henne mer än att hon gifte sig med den 14 år äldre Hertig Ludwig av Bayern vars far var kung i Tyskland. En allians mellan kungariken med Blanche som en dyrbar handelsvara. 

Brudkronan som hon bar vid bröllopet den 6 juli 1402 i katedralen i Köln är en av de få kvarvarande medeltida kronorna och den kommer ur kung Richard II:s kvarlåtenskap. 

En makalös gotisk skapelse som idag finns att se i Münchens skattkammare. Den här kronan är en av totalt elva kronor som finns listade i Richard II:s inventarielista. Men det är bara den här kronan som vi vet har överlevt genom historien. Övriga är sannolikt sålda eller nedsmälta för att finansiera krig och annat. 

Ibland kallas den Blanche krona, ibland The Palatine crown, the bohemian, the french och ibland Crown of an English queen. Kärt barn har många namn.

För mig blev det en omedelbar förälskelse första gången jag såg den här kronan på bild. Det brände till i hjärtat och den blev faktiskt starten för “Kronmakaren”. Det var runt 2007 tror jag, kanske 2006... Jag fick syn på den i en tidning som ett bokomslag. Det var ett portalverk om medeltida europeiska smycken av Ronald. W. Lightbown från V&A i London. Jag hade aldrig sett maken till något så vackert som den höga sirliga gotiska guldkrona fylld av ädelsten och vita pärlor som fyllde framsidan. Så olik allt annat jag tidigare sett. 

Jag bara måste veta mer om detta! Så jag kastade mig till biblioteket i Örebro där jag bodde för att se om den fanns att låna. Jodå, det fanns ett exemplar i Sverige. I Uppsala. De kan fjärrlåna den en vecka till mig. Men jag får inte ta ut den från bibblan för boken kostar runt 15 000 kr att köpa. Aj aj!

Så jag köpte ett kopieringskort och satt där varje kväll efter jobbet, i en vecka och kopierade alla kapitel om just medeltida kronor och hårsmycken och allt som var angränsade ämnen. Boken är enorm, stor och tjock som en tegelsten, och så blev även min bunt av kopior.  Ett fantastiskt verk för den som är intresserad av medeltiden och smyckekonsten. Just den här kronan nämns dock bara på ett ställe i boken, i ett kort stycke. Men den frontar boken som ett av medeltidens gotiska återstående portalverk. 

I boken berättas att kronan ingick i Blanche av Lancasters hemgift men att den sannolikt tillhört Anne av Bayern som var gift med Richard II. Den ingår i inventarielistan efter densamme och överfördes till Blanche familj när hennes far Henry IV tog tronen från kusinen Richard II. Då dekorerades den med 91 pärlor, 63 balas rubiner, 47 safirer, 33 diamanter (varav 8 falska) och 5 smaragder. Kronan vägde knappt ett kilo, och värderades då till 246 engelska pund.

Man tror att kronan är tillverkad i antingen Frankrike eller England runt 1370-80, men den innehåller 8 fusk-diamanter vilket kan antyda England, som inte var helt främmande för oäkta stenar i kungliga kronor. 1402, inför bröllopet, restaurerades den och den saknade rosetten ersattes av ett klumpigare guldsmedsarbete i England. Kronan är gängad och kan därför förvaras platt, vilket är ganska vanligt i historien. Lätt att ta isär och frakta. 

Kronan består av 12 hexagonformade plattor (rosetter) i guld med emaljerade rosetter i blått och rött. Upp ur varje rosett springer en stiliserad Fleur de Lis (lilja) besatt av safirer, balas rubiner, smaragder och vita pärlor. Måtten på kronan anges till 18 cm hög och 18 cm i dm samt 56,5 cm i omkrets.

Det finns som sagt inte många gotiska kronor kvar intakta men av den här kan man få en bild av den symbolism, färg- form- och hantverksprakt som verkligen kännetecknade Gotiken i såväl dräkt och smycken som arkitektur (1100 -1500). 

Valet av såväl metall som stenar i kronan är naturligtvis viktigt. Safiren var medeltidens mest uppskattade sten och passande för en kung. Den blå färgen förknippades med Jungfrun och kunglighet och representerade trohet. Näst efter kom Rubinen som var kungligt röd. Den röda färgen var blodets, kärlekens och passionens färg. Diamanter stod för renhet och smaragden, den grönaste av gröna fick hjärtan att glädjas. Pärlan, vit som snö, var en referens till Jesus och Jungfrun (Mother of pearl) och den symboliserade just oskuld, renhet. Formen på kronan är som en cirkulär rabatt av liljor, även de en symbol för Jungfrun och kunglighet. Det är en kunglig krona som kom att användas vid åtminstone ett medeltida bröllop, som en brudkrona. Så mycket vet vi.

För mig var den här kronan starten på en fascination inför i kronor och brudkronan som ett rituellt, skulpturalt objekt. Och det är många gånger genom åren som jag har funderat på hur jag skulle kunna tolka den här i min enkla trådslöjd? Sommaren 2019 kom jag på hur jag skulle lösa fleurongerna på mitt vis och påbörjade vad jag kallar ett riktigt evighetsprojekt. Jag håller på ännu och är definitivt inte säker på om det kommer att fungera som jag tänkt mig. Men arbetet med kronan när min fantasi och tar mig ut på historiska äventyr.

Jag får inre bilder av Blanche där i katedralen i Köln med sin gyllene brudkrona. Kanske har hon håret utsläppt över ryggen? En blek engelsk ros? Vad tänkte hon där hon stod med en krans av gyllne liljor? Jag kikar lite närmre på årtalen och upptäcker till min fasa att hon bara är tretton år där hon står. En liten unge med en makalöst ståtlig brudkrona! Den inre bilden blir helt annorlunda nu! Huuh. Sen sansar jag mig och inser att medeltiden, mer eller mindre, präglas av barnbröllop. De flesta flickor gifts bort som barn eller väldigt unga flickor. Man blir heller inte så gammal, runt 30 år kanske?

Jag tröstar mig med att Blanche ändå, enligt källorna, skall ha haft ett lyckligt äktenskap med sin Ludwig. Hon fick sonen Rupert 1406 som sextonåring och Strumpebandsorden 1408. Den 22 maj, vid 17 års ålder dog hon av feber i Hagenau i Alsace och begravdes i Neustadt.

Hon hann inte göra mycket väsen av sig, vår Blanche. Men hennes lillasyster Philippa av England giftes bort med Erik av Pommern genom en allians med Kalmarunionens drottning Margareta I av Danmark. Så hon blev drottning Filippa av Sverige, Norge och Danmark och bosatte sig på Kalmar Slott. I brudgåva fick hon av sin make Fyn med Odense och Nasbyhoved i Danmark och Romerike i Norge. Samt, hör och häpna! Närke och Örebro i Sverige.

Cirkeln är sluten, nu är vi hemma i Örebro igen. Tänk vilka resor och aha-moments man kan få bara genom en enkel Crownspotting! Blanche med den makalösa gotiska brudkronan hade en lillasyster som blev drottning av Sverige och fick Örebro i bröllopspresent. Makalöst!

Drottning Filippa av Sverige (Norden) dog den 5 januari 1430, 35 år gammal och begravdes i Vadstena klosterkyrka. 

Blanche brudkrona finns ännu idag att se i Münchens Skattkammare.

Midsommar står för dörren och många av oss plockar blommor och binder kransar för att bära. Och kanske är Midsommar-natten ännu fylld av trolldom och mystik? Kanske nynnar du sakta raderna ur ​Visa vid Midsommartid medan du plockar dina blommor?

Du lindar av Olvon en midsommar krans Och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans Som högt över tallen står.
I natt ska du dansa vid Svartrama tjärn
I långdans, i språngdans, på glödande järn. I natt är du bjuden av dimman till dans
Där Ull-Stina, Kull-Lina går.

Den här visan sjöng alltid min mormor för mig.​ Jag tycker den mer än något annan sammanfattar min känsla för Midsommar och mystiken i den här natten. En natt du unga flickor går ut och plockar sju sorters blommor för att lägga under huvudkudden och drömma om sin tillkommande.
Midsommarfirandet går tillbaka till förkristen tid, ​kanske rentav stenålder och firandet av ​Sommarsolståndet​ som dagen då solen står som högst på himlen. Det är den här tiden som kraften i naturen är som störst och riter och symboler som anspelar på fruktbarhet har dominerat i historien. Runt år 400 blev detta en kristen högtid för ​Johannes Döparen​. Så idag firas Midsommar runt om i världen som en blandning av kristen högtid och mytisk rit.
Blomsterkransen i håret är inget nytt. I antikens Grekland krönte man olympier med kransar av oliv och lager. Men kransen var även en budbärare då unga förälskade människor hängde kransar på dörren hos sin förälskelse som ett meddelande.
I antikens ​Rom blev lagerkransen en segerkrans som krönte kejsare​ och militärer efter prestationer på slagfälten. Här var gräskronan den finaste av dem alla. Och det vilt växande gräset i kronan plockades på platsen för slaget.
Även kvinnor bar kransar av blommor i antikens Rom.​ Man firade Floralia-festivaler till gudinnan Floras ära. Hon som var beskyddare av våren, blommorna och växtligheten. En blomsterkrans i håret blev då även mode och ett skönhetstecken. Men, blomsterkransen användes även som brudkrona och då med Verbena som bruden själv plockade inför sitt bröllop.
Under en period av medeltiden förknippades blomsterkransen med hedniska riter och blev därför ett tecken på nåt okristligt. Men snart bar både riddare och deras
damer blomsterkransar vid hoven i Europa vid festliga tillfällen genom hela medeltiden och renässansen. Ibland var de friargåvor mellan ett älskande par. Apelsinblom kom på modet som brudkrans, då korsriddarna tog hem dem från mellanösterns doftande paradisträdgårdar.​ Apelsinblomman symboliserade renhet, oskuld och kyskhet men även fertilitet - värden som en ung brud skulle stå för.

Blomsterkransen som symbol för Moder Jord,​ jungfrulighet och skönhet har nog egentligen alltid funnits. Under 1800-talet och empiren väcktes intresset åter för blomsterkransar till bröllop med tillbakablickar på antiken genom utgrävningarna av Herculaneum och Pompei. Apelsinblom och även myrten, som har en mångtusenårig tradition som brudkrans i medelhavet, kom på modet under det sena 1700-talet.

Drottning Viktoria I av England ​skapade bröllopsmode genom att bära en enkel (men dyrbar) krans av apelsinblom vid bröllopet den 10 februari 1840 när hon fick sin prins Albert. Men genom att blomman blir en apelsin så kom den även att symbolisera fertilitet under Viktoriansk era. Ett mode som påverkade såväl adel som medelklass där även myrten i brudkronan blev ett mode som smittade av sig långt in på 1900-talet. (Här kan du kika på den apelsinblomskrans som jag berättar om i mitt sommarprat. Den som får en ny knopp med varje barn... Fast jag hade fel om vax här, fy på mig. Självklart har en drottning emalj och porslin. )

Idag är blomsterkransen återigen högsta mode bland de mer bohemiska brudarna. ​Gärna fyllda av mjukt rosa pioner och rosor, luftigt bundna i kombo med flätor eller utsläppt hår. Mer som en hyllning till hippiekulturen som bar blomsterkransar med vilda blommor som symbol för Peace, love and understanding mer än som hyllning till jungfru Maria.
Och det är väl i den här hyllningen till Moder Jord och naturens väsen som vi idag får nämna Midsommarkransen du binder om ditt hår. En rit som innehåller såväl hednisk som kristen symbolik. Förr trodde man ju att just vid Midsommar hade naturen som mest kraft och man plockade blomster för att fånga kraften som sen kunde bota sjukdomar och avvärja allt elände under resten av året. Till jul slängdes kransen i badet för att återuppväcka styrkan från Midsommarnatten.

Så ut och plocka dina blommor, bind en krans och linda den om ditt hår. För inatt skall du dansa ​vid Svartrama tjärn...