Brudkrona och hårsmycke i lustfylld trådslöjd
Jag får ofta frågan varför jag valt att göra hårsmycken och brudkronor? Jag har tänkt mycket på det och tror att det som lockar mig är objektet "krona" eller brudkrona som rymmer så mycken mystik, till skillnad från andra smycken. Idag är ju kronan som objekt aldrig nödvändig mer än möjligen vid kungliga ceremonier. Men så har det inte alltid varit.
Förr så fanns det, i nästan alla byar, en kvinna som tolkade kyrkans guld- och silverbrudkronor. Dessa kronor kom att kallas Grannlåtskronor eller skravelkronor. De kunde vara gjorda av enkla metaller, såsom bladmässing och järn, bandstumpar, textilblommor, paljetter och glänsande stanniol, från sen länge uppätna karameller. Kronorna var, trots sina enkla material, pampiga och gav sin bärare praktfull glans.
Och det var viktigt - för en Brud skulle på sin finaste dag klirra och riktigt blända i all sin prakt. Kronan var en symbol för Jungfrun och att bära kyrkans glänsande brudkrona var tecken på brudens jungfrulighet och status. Tittar vi än längre bakåt så var kronor och kransar modesmycken i daglig dräkt och överflödsförordningarna reglerade vem som bar vilken modell och vilket material utifrån rang. Vertical Divider
|
Jag har valt “Brudkronan” som mitt uttryck. En krona har ju, i all sin förtrollning, något som vi alla kan relatera till. Den har under historien haft tre tydliga roller; som tecken på RANK, men används även i RITer och ses som ett uttryck för RIKEDOM. Kronan ingår i alla sagor och myter är ett uttryck för det åtråvärda.
Mina kronor är av enklare metaller som mässing, koppar och silverpläterat. Tekniken är i ursprunget den folkkonst som kallas Trådslöjd, eller Luffarslöjd om man så vill. Jag jobbar mot att förenkla och reducera, att låta tråden löpa genom hela smycket, obruten. Jag återkommer ofta till en organisk form som kan bilda, träd, buskar, blommor beroende av hur jag kombinerar elementen.
Jag jobbar mest med äkta stenar och pärlor i mina brudkronor och hårsmycken. Färgspelet i en glödande karneol eller isande ametist är förtrollande. Men aldrig de dyraste stenarna. Nej, det som attraherar är färgspel eller en ruff form som är lite fulsnygg på något vis. Jag ägnar mycket tid åt att leta rätt sten och pärla för att köpa in till en brudkrona.
Jag kallar mig trådslöjdsartist och jag vill, med KRONAN som objekt, utforska och bryta med den traditionella trådslöjden. Såväl i objekt som i teknik och formspråk. Jag vill jobba mig från bruksföremålet mot ett alltmer berättande objekt. |
Jag kommer från Närke och Örebro, men bor sedan 2009 i Halland i en liten by vid havet som heter Morup. Utanför min ateljé möter himlen havet för att sen landa mjukt i det allra grönaste gräset. Här är fortfarande jordbruket levande och vart du än ser om sommaren så står fälten höga med säd, raps och majs. Här finns en rik allmogekultur med spännande och färgstarka traditioner och berättelser.
Halland har haft rika bröllopstraditioner med rikligt dekorerade bröllop som finns avbildade i bonadsmåleriet. Stora följen av häst och vagn, brudbågar och dignande bord, kalas i flera dagar där bruden sitter grann i mitten med både krans och krona. Jag tittar mycket på bonadsmåleriet, unika mönster, religiösa berättelser, objekt, myter och symboler.
Vertical Divider
|
Trådslöjden av idag har ju nått viss status, men så var det inte förr. Till en början var det en slöjdform som främst utövades vid vägkanten av folk som gick på luffen. De hade tråden fäst i ringar runt kroppen och kunde med enkla verktyg trolla fram hushållsföremål som vispar, brödnaggar, skålar och annat behövligt. De brände ofta sitt järn med linolja över öppen eld utmed vägen och föremålen kunde de sen sälja eller byta mot mat och husrum. Trådslöjden gav dem skydd mot landsfiskalen som annars kastat dem i finkan för dagdriveri. Ibland hör man namnet Trådtjack som är Romani och betyder just att hava nåt att sälja.
Den främsta företrädaren för Trådslöjd är kanske skulptören Alexander Calder, som började sin konstnärliga verksamhet med en enkel trådslöjdscirkus. Han kom sen alltid att ha nåt trådslöjdssmycke på gång parallellt med skulpturerna i ateljen.
Idag kombinerar jag trådslöjden med återbruk av plåt, skräp och loppisfynd. Det blir berättande objekt och smycken. Är idag medlem av KHVC, KRO, BUS samt Konstliv Halland där jag medverkar i den årliga Konstrundan. I det jag nu berättat har jag tagit mitt avstamp och skapat brudkronor och hårsmycken sedan 2007 då jag startade upp Kronmakaren som ett kulturföretag med beställningar, föreläsningar och limiterade kollektioner som ett erbjudande.
Britten Toftarp Kronmakaren |