Myrtenkronan - en kärlekshistoria

Myrtenkrona ur Upplandsmuseets samlingar. Källa: Digitalt museum

"Bröllopsdagen var äntligen inne och brudarna skulle klädas. Att de just bett Paula hjälpa dem, berodde mindre på att de tilltrodde henne någon särskild skicklighet än därpå att de tyckte så mycket om henne. Hon var vänlig och snäll, och fastän hon i dag föreföll snarare något bedrövad, tyngde hon icke ned någon. Nu stod hon framför bordet, där två små myrtenkronor lyste mörkt gröna. De hade beställts i Stockholm, och Paula tyckte att de voro förtjusande. Stellan som hade svårt att hålla sig från rummet hade nyss varit inne och sett på dem. Men han hade inte delat Paulas åsikt.

-Det skulle varit kronor av rubiner och andra gnistrande stenar, hade han sagt och spärrat upp munnen. Brudkronor skola vara något sagolikt, något skimrande över alla gränser. De här små gröna bladen är jag rädd för ha löss på sig. De se faktiskt ut som om de hyste en massa ohyra." Ur bröllop på Ekered av Agnes von Krusenstierna

---

Jag klär inte myrtenkronor, men ibland har jag fått den frågan faktiskt. Just nu är brudkronan av Myrten omodern men när min mamma och pappa gifte sig på tidigt 60-tal så var den fortfarande i bruk som en liten grön brudkrona ovanpå en vit slöja. De var ofta gjorda av enkel järntråd i en klassisk liten prinsess-modell alternativt en sluten krona av kunglig form. Det var ett florist-jobb att klä en myrtenkrona av hundratals små väldoftande gröna blad som virades fast på ställningen till en grön liten krona.​

Myrten växer vilt i buskar runt medelhavsområdet där en småbladig variant använts i brudkronor genom historien. Jo, för det är en väldigt gammal tradition att bära myrten vid bröllop. Att bära en brudkrans av myrten hittar vi hos såväl antikens Grekland, som -Rom och inom Judendomen. Myrten var en symbol för kärleksgudinnan Afrodite som hon hette i Grekland och Venus som hon hette i Rom. Så i dessa länder blev det under antiken vanligt att bära just myrtenkransar under bröllopsceremonin och vid banketter eller för att visa kunglig status. Men myrtenkransen föregicks av kransar av  Mejram som bars i bl.a. Romarriket århundradet före kristus. Mejram var en hyllning till äktenskapets beskyddare och gudarnas drottning Juno i det antika Rom. Lite senare efter kristus, började man även att använda Venus-örten Myrten (kärleken) samt Rosmarin (minne och trohet) i sina brudkransar.

Myrten blommar i små vita blommor och sätter sedan smakfulla bär som kan användas i mat och parfym m.m. som till exempel i forna Egypten där den odlades och användes som väldoft. 

Brudmyrten - Myrtus communis

---

Andrea Appiani, 1796, Josephine som Venus med myrtenkrans

Intressant är att i mellaneuropa så använde man Rosmarin vid bröllop ända till 1500-talet då den började ersättas med Myrten. Till Sverige kom Myrten genom klostren och deras trädgårdar där örter odlades i Maria-trädgårdar. I kristendomen tog gudinnorna Afrodite och Venus Jungfru Marias gestalt och myrten blev inom kristendomen även en symbol för dygden medkänsla som förkroppsligas i just Maria.

Under 1600-talets senare hälft blev den en populär växt i svenska orangerier. Från 1810 finns ett bevarat protokoll om Myrten i orangeriet på Gunnebo Slott strax utanför Göteborg.

Under empiren och utgrävningarna av Pompeji och Herculanum så kom myrten i brudkransar och buketter på modet igen. Man vurmade för de klassiska idealen med den franska kejsaren Napoleon och kejsarinnan Josephine av Frankrike i 

spetsen. Man tog efter såväl smycken som kläder från antikens Rom, diadem och kaméer kom på modet tillsammans med myrten och apelsinblom som använts vid medelhavet till bröllop och fest.

I vårt svenska kungahus har alla kungliga brudar sedan 1905 använt myrten från en planta som numera står på Ulriksdals slott (tidigare på Sofiero Slott) och en planta som finns i det danska kungahuset i Köpenhamn än idag. Myrten i kungliga sammanhang förekommer i såväl brudbuketten som en liten kvist instucken mellan diademet och slöjan.

---

 "När myrten blomstrar vissnar bruden, när myrten vissnar blomstrar bruden" (gammalt svenskt talesätt)

I folkliga lager fick myrten i brudkronan ett genomslag redan under 1800-talet i Sverige då började den gamla traditionella brudkronan från kyrkan gå ur modet hos allmogen och man tog efter adelns- och borgerskapets mode med myrten i kronan. Nästan alla mödrar hade en myrtenplanta i fönstret inför dotterns bröllop men ibland tiggde man ihop myrten till kronan eller fick den av brudkläderskan. Det betydde otur att själv odla sin brudmyrten och det finns många skrönor om just myrten och fuskmyrten av lingonris då plantan vissnat innan bröllopet. 

Om fotot här intill står att läsa "Brudparet Anna Skeri och Bror Johannes Mattsson på bröllopsdagen 28 maj 1928, fotograf Berta Hallgren, Mora. Monterat i brunt omslag. Anna växte upp i gula huset i Zorngården i Mora och även Bror var från Dalarna. De träffades i skolan ca 1915, sällskapade några år, gjorde slut, sedan förlovade i sju år. Han arbetade vid Bofors, hon chef för Nils Johans provkök, bodde även i Malmö." 

fotografi av Berta Hallgren - 2010 - Kulturen, Sweden - CC BY-NC-ND.

---

Vill du läsa mer om detta så har jag läst in mig på bland annat hemsidan Shenet som du hittar här.
​Är du nyfiken på att veta mer om blomsterkransen vid bröllop och dess historia hittar du här.