Aldrig hade jag kunnat föreställa mig engagemanget och intresset från allmänheten inför mitt projekt Äreport & Transparang. Inte heller hur tydligt det skulle visa sig att just denna bröllopstradition gått under radaren i litteraturen. Och hur lite kunskap som faktiskt finns om dess ursprung.

Med hjälp av ett Open Call och en digital kollaborativ karta har jag, tillsammans med allmänheten, under våren/sommaren 2021  lyckats samla in och nåla upp (pinna) mer än 90 äreportar med transparanger runt om i Halland. Några av dem även i Småland och Västra Götaland. Daterade från 1909 och fram till och med september 2021. Jag har även hittat belägg för fenomenet på Gotland samt i Skåne Men vet, i skrivande stund, inget om utbredningen eller traditionen på dessa platser.

I en artikel i Hallands Nyheter från 2010 står att läsa att Christina Andersson-Wiking på Länsmuseet i Varberg (numera Halland kulturhistoriska museum) daterar transparangen till 1930-1940-talet då landsbygden elektrifierade. Men här har jag textmässiga belägg för att de brukades redan vid 1800-talets slut och även ännu tidigare. I artikeln sägs vidare att äreporten restes som en signal om att bröllop skett, men här vill jag mena att äreporten ingår som en del i bröllopets ritualer. Som delvis ett sammanhållande kitt och en social markör mellan vänner, släkter och grannar på landsbygden.

I min utställning Äreport & Transparang från september 2021 visade jag resultatet av vårens kartläggning med intervjuer och dokumentation i bild och text. Här visade jag även fem inlånade transparanger, varav en av Inga Persson i Glostorp. det var genom artikeln i HN med henne från 2010 som jag blev medveten om denna tradition. Så det kändes ju väldigt mäktigt att få ha en Inga-transparang med i min utställning. I den här filmen visar jag dig lite av utställningen och transparangerna. 

Resultatet av detta projekt med ett Open Call i 2 faser har lett till oanad uppmärksamhet kring traditionen och människorna samt en bred och djup inblick i ett lokalt, ruralt och unikt kulturarv. Som riskerar att försvinna i urbaniseringen. Jag har, med hjälp av många privatpersoner och organisationer, samlat in mängder av berättelser, bilder och material på en digital karta. Genom kartan får vi en direkt visuell upplevelse av utbredningen geografisk men även i tid, eftersom alla pins visar bilder på äreportar och transparanger daterade från 1909 tills idag. Kartan är publik och tillgänglig online, med möjligheter till kommentarer och likes. Bilder och berättelser till kartan kommer fortfarande in genom mina sociala kanaler som uppdateras kontinuerligt. 

Nya frågor väcks av materialet. Jag skall nu följa upp, analysera, läsa på och sammanställa materialet för att sätta det i ett historisk sammanhang som kan publiceras på olika sätt. Jag hoppas vara klar med allt detta i vinter för att till våren kunna berätta nåt helt nytt för dig här på bloggen. För du skall inte tro att jag är klar än!

Det har varit ett fantastiskt projekt som har lett till så mycket mer än jag kunde ana i våras då jag bestämde mig för att äntligen fördjupa mig i den halländska traditionen bakom Äreportar & Transparanger vid bröllop och fest. Jag är många stort tack skyldig för all hjälp och allt engagemang under den här tiden. Makalöst! 

Jag avslutar med en bild på transparangmakaren Ellinor Bengtsson som lät mig dokumentera hennes arbete med transparangen till dottern Annies och Svens bröllop i augusti 2018. Då fick jag även dokumentera när de smyckade och reste Äreporten kvällen före bröllopet. på Stensbol, ett stenkast från min ateljé. I våras kom hon med Annie och Sven och poserade framför mitt Open Call till allmänheten. Och tänk, nu finns även en liten  Astrid som hälsade på. 

nEtt litet minne från 2018 då det begav sig för Annie och Sven i Morups kyrka. Jag är så glad att jag fick följa dem och deras familjer i förberedelserna inför bröllopet. och jag är så glad för att jag fick leverera brudkronan till Annie. Den som numera kallas "Annies Day". <3 

Avslutningsvis en bild på transparangen när den lyser i mörkret. De ser nästan svart ut men är vit som snö med blommor, blad och höstens äpplen i olika nyanser. Transparangen är skuren av Ellinor Bengtsson till dottern Annies bröllop. 

Här ser du en sammanställning av de intervjuer jag gjort, samt den digitala kollaborativa kartan som använts för kartläggningen.  Jag kommer nu att gå vidare i mitt projekt med ett analytiskt arbete där jag sammanställa materialet, fotograferar och placerar in fenomenet i ett historiskt sammanhang. Det redovisas under hösten 2021 och våren 2022 i form av artiklar och publikationer. Så vill du veta mer? Håll koll på den här bloggen. :-)

Här ser du den digitala kollaborativa kartan där du ännu kan pinna upp bilder och berättelser som du vill bidra med. Du börjar med att klicka på den rosa pricken i högra hörnet för att pinna. Om du bara vill titta så tryck på kartplupparna. nere i högra hörnet på kartan kan du zooma in/ut samt se en sammanställning om du trycker på ikonen som ser ut som en punktlista. det fungerar bäst om du öppnar kartan helt å din egen dator eller padda. från mobilen är den lite bökig tyvärr.

Äntligen blev det så dags! Boka in den 4-5 september samt den 11-12 september för ett besök i min konsthall. Då visar jag resultatet av vårens och sommarens Open Call där allmänheten hjälpt till att kartlägga bruket av Äreport med transparang i Halland med omnejd. Det har varit, och är fortfarande, ett fantastiskt roligt projekt som engagerat och involverat många privatpersoner och verksamheter runt om i Halland med omnejd.

När jag startade upp detta projekt i våras så anade jag aldrig hur många som faktiskt skulle engagera sig i mitt projekt och hur stor hjälp jag skulle få av såväl organisationer som personer. Med utställningen hoppas jag kunna göra dem alla rättvisa. Här nedan ser du inbjudan till min utställning, där jag hoppas kunna bjuda till  både nöje, kunskap och ett enkelt Äraportagille med kaffe och kaka. Men det sistnämnda kräver förstås ett drägligt väder, så inte tältet blåser bort... 🌬️

​I ateljén visar jag,  under dessa helger, även några helt nya brudkronor och hårsmycken på tema allmoge och bröllop på landet. Och så har jag byggt om lite i ateljén också. Så att det skall bli ett riktigt fint kalas. Välkommen!

​Ellinor Bengtsson i Tvååker skär en transparang till dotterns bröllop.
​Foto: Britten Toftarp

Jippie! Igår fick jag besked att Nämnden för hemslöjdsfrågor beviljat mitt projekt Äreport & Transparang - bröllopsrit  ett projektbidrag. Redan i våras beslutade Region Halland Kultur att medfinansiera projekt Förstudie Äreport och transparang - en unik halländsk tradition. 

Så det känns så otroligt roligt att även en statlig myndighet under kultur-departementet ser detta som ett viktigt kulturarv att dokumentera.

I båda fallen är det stöd för dokumentation, gestaltning och publikationer och i dagsläget jobbar jag explorativt i min undersökning. Jag är nyfiken på att spåra fenomenet bakåt i tiden men även geografiskt då jag utgått från hypotesen att detta är en lokal bröllopstradition i Halland. Men detta kunde jag tidigt vederlägga när jag fick kontakt med Birgitta Thorsson från Essunga som berättade att Äreportar med Transparanger varit ett vanligt inslag vid bröllop och jubileum i hennes trakter i norra Västra Götalandsregionen. 

Jag har nu även hittat dem i Småland via digitalt museum och fått napp på att de förekommit även i Marks kommun. Men om det fortfarande förekommer är i skrivande stund osäkert och återstår att reda ut.

Så rubriken fick bytas ut från unik halländsk tradition till bröllopsrit vid ansökan till NFH. 

Vid mitt Open Call under Konstrundan i Halland och i samband med en liten notis i tidskriften Halland - För kultur i hembygd fick jag en hel del besök, mejl och telefonsamtal från personer som kunde berätta mer om traditionen ur olika perspektiv. Flera av dem med förfäder som skapat transparanger på beställning. de flesta nu avlidna med bilder och möjligen transparanger kan finnas i album och på vindar. Några av dem har särdeles intressant material och kunskap att berätta om och dem skall jag träffa under sommaren för att intervjua och dokumentera i foto, film och ljud. 

Under Konstrundans Open Call presenterade jag det material jag redan hade sammanställt i form av foto, film och ljud. det blev många spännande samtal med besökare där några av dem gav ny kunskap och ny möjlig riktning i projektet. 
Så i september under de nya Konstdagarna i Falkenberg den 4-5 september skall jag visa en sammanställning av det jag hittills spårat upp och dokumenterat med hjälp av besjälade människor som kommit till mig med material och kunskap.

Då hoppas jag även kunna visa en eller flera äkta transparanger och några egna brudkronor inspirerade av allmogebröllop på landet förr i världen. Det blir en liten utställning i min nya Konsthall som stod klar i samband med Konstrundan i Halland 2021. Läs mer om Konsthallen i länken nedan.

Min ateljé och min nya konsthall i Morup. I sommar med gästutställning av San Lundberg | Grafik och keramisk skulptur. 

Den som sett en halländsk äreport med färgglatt lysande transparang i mitten vid bröllop vet hur ståtlig den är. Men var kommer de ifrån och vilka är människorna bakom dem?

Jag hade aldrig hört talas om vare sig äreportar eller transparanger när jag flyttade in till Morup, från Örebro, för drygt 13 år sedan. Men, några år senare blev jag inbjuden till en kväll på släktgården Stensbol i Morup. Vi grannar skulle dekorera och resa en äreport med transparang för våra nya grannar Jennie och Linus, som skulle gifta sig sommaren 2016. Jag tog med kameran för jag förstod att jag skulle få vara med om något unikt, som kunde vara värt att dokumentera i min verksamhet som Kronmakaren. Det blev en kväll där jag fick uppleva en gammal tradition som delvis är unik för trakten och kanske även för Halland?

I samma veva (eller kanske tidigare) läser jag en intervju med en s.k. transparangmakerska i Hallands Nyheter. Hon berättade om den lokala traditionen med en dekorerad ljuslåda, en s.k. transparang där brudparets namn och datum konstfärdigt skärs ut i färgglatt karamellpapper som belyses med lampa inifrån. Dessa ljuslådor monteras in i äreporten och skall lysa på både fram och baksidan enligt olika regler. Hon är en av de kvinnor i Halland som hade tillverkat dessa transparanger på beställning. Hennes transparanger var alltid svarta med färgglad ornamentik. 

Senare har jag förstått att det finns flera traditioner inom transparang-konsten -  svarta, vita, skurna eller målade. Ofta är de rektangulära i formen men det finns även hjärtformade har jag fått veta. Kvinnorna som skapar dem tar ofta en slant för ett arbete som tar många dagar. De jobbar med mallar och har tillskansat sig kunskap i hur en riktigt bra transparang skall se ut och fungera.

För några år sedan fick jag förmånen att dokumentera processen med ljuslådan med en transparangmakerska i Tvååker, Ellinor Bengtsson. Hennes egen dotter Annie skulle gifta sig på släktgården Stensbol, ett stenkast från min ateljé. Och hon skulle bära en brudkrona från min ateljé! Det blev en intervju med Ellie i både film, bild och ljud. Ellie berättar och visar tradition hon själv jobbar i - den vita skurna transparangen. Hon visar mallar, verktyg, tekniker och vi pratar om traditionen. Jag medverkar även senare med kameran, kvällen före bröllopet, då själva äreporten byggs, dekoreras och sedermera reses invid festplatsen. Jag får till en intervju med de gamla kvinnorna i familjen som berättar hur man tänker kring utsmyckningen för att porten skall bli finast. I samband med detta bröllop ber jag sen följare i sociala medier att sända mig bilder och berätta om sina bröllop, äreportar och transparanger. Jag får in en hel del material och kunskap som jag inte hinner processa där och då. 

Nu, våren 2021, vill jag följa upp detta och fördjupa mig i traditionen bakom framför allt transparangen, som jag tror är unik för ett bröllop på landet i delar av Halland. Jag vill intervjua ännu en transparangmakerska som jobbat med såväl den svarta som den målade versionen, försöka spåra ursprunget till dessa enkla ljuslådor och vad som blir av dem sen? 

Jag tänker mig att använda Konstrundan i Halland 2021 och min egen ateljé för att starta upp detta projekt. Jag vill gestalta det material jag redan har i kombo med nytt material om transparanger och äreportar i Halland.  

Ja, så här löd min ansökan om projektmedel till en förstudie och ...


Den 15 februari kom det. Beskedet som jag väntat och hoppats på. Ett beslut om projektstöd från Region Halland, kultur till mitt nya projekt. En förstudie med arbetsnamnet "Äreport och transparang - en unik halländsk tradition" 

Så jippie! Jag är på gång och samlar just nu ihop tankarna med frågeställningar, tekniken som skall användas och hur jag kan kvalitetssäkra materialet på ett bra sätt. Men jag har i alla fall hittat en karta där alla kan nåla upp bilder utan att jag är där. Så just nu har jag bjudit in några gäster som skall nåla upp sina äreportar & transparanger som ett första test. 

För det är många saker som skall klaffa innan jag trycker på startknappen till "Projekt Äreport & Transparang". Med stöd av Region Halland